De fundamentala parametrarna för textila applikationsmetoder med skum

Clas Rosenberg

Research output: Book/ReportReport

Abstract

Rena vätskor skummar inte. För att en vätska skall skumma, fordras att det finns ett löst ämne närvarande i vätskan, vilken absorberas till vätskeytan. Det tillsatta ämnet bör vara ytaktivt. Samtidigt sker en minskning av vätskans ytspänning. Ämnet bör ha förmåga att ge skumlamellerna elasticitet. Normalt uppnas en hög ytviskositet. Sam skumbildare inom textilindustrin används vanligen tensider eller vattenlösa polymerer. I denna forskningrapport har skammets användning som ett överföringmedium av apperturkemikalier till en textilvara studerats. Vikt har lagts vid att försöka ge en praktisk förståelse för de fundamentala parametrarna, som är av betydelse för skumapplikationsmetoder. Sådana parametrar är val av tensid, stabilisator och skummets reologiska beteende. Andra faktorer som är viktiga för skummetoden är skummtillverkning samt skummets stabilitet. Skummstabilitet och dräneringshastighet har studerats för många tensider ensamma och kombination med i textilindustrin använda apperturkemikaler. Temperaturens, elektrolyters och pH:s inverkan på skumstabiliteten har undersökts. För att kunna värdera de erhålla effekterna av skumprocessen gjordes jämförande appreturer med foulard-metoden. En jämn fördelning av de applicerade kemikalerna på textilytan är av största vikt för skummprocessen, samt en hastig dränering på textilvaran. Studier huru skummet fördelas och huru det dränerar gjordes både i laboratorie- och fullskaleförsök. Färgningsförsök med skummetoden gjordes pa CO-, PES- och PA-tyg.
Original languageSwedish
Place of PublicationEspoo
PublisherVTT Technical Research Centre of Finland
Number of pages86
ISBN (Print)951-38-1965-5
Publication statusPublished - 1984
MoE publication typeD4 Published development or research report or study

Publication series

SeriesValtion teknillinen tutkimuskeskus. Tutkimuksia - Research Reports
Number262
ISSN0358-5077

Fingerprint

foams
finishing

Keywords

  • textile industry
  • textile processes
  • foam

Cite this

Rosenberg, C. (1984). De fundamentala parametrarna för textila applikationsmetoder med skum. Espoo: VTT Technical Research Centre of Finland. Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tutkimuksia - Research Reports, No. 262
Rosenberg, Clas. / De fundamentala parametrarna för textila applikationsmetoder med skum. Espoo : VTT Technical Research Centre of Finland, 1984. 86 p. (Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tutkimuksia - Research Reports; No. 262).
@book{bc3b0b1e42c940e089439e3771033ebb,
title = "De fundamentala parametrarna f{\"o}r textila applikationsmetoder med skum",
abstract = "Rena v{\"a}tskor skummar inte. F{\"o}r att en v{\"a}tska skall skumma, fordras att det finns ett l{\"o}st {\"a}mne n{\"a}rvarande i v{\"a}tskan, vilken absorberas till v{\"a}tskeytan. Det tillsatta {\"a}mnet b{\"o}r vara ytaktivt. Samtidigt sker en minskning av v{\"a}tskans ytsp{\"a}nning. {\"A}mnet b{\"o}r ha f{\"o}rm{\aa}ga att ge skumlamellerna elasticitet. Normalt uppnas en h{\"o}g ytviskositet. Sam skumbildare inom textilindustrin anv{\"a}nds vanligen tensider eller vattenl{\"o}sa polymerer. I denna forskningrapport har skammets anv{\"a}ndning som ett {\"o}verf{\"o}ringmedium av apperturkemikalier till en textilvara studerats. Vikt har lagts vid att f{\"o}rs{\"o}ka ge en praktisk f{\"o}rst{\aa}else f{\"o}r de fundamentala parametrarna, som {\"a}r av betydelse f{\"o}r skumapplikationsmetoder. S{\aa}dana parametrar {\"a}r val av tensid, stabilisator och skummets reologiska beteende. Andra faktorer som {\"a}r viktiga f{\"o}r skummetoden {\"a}r skummtillverkning samt skummets stabilitet. Skummstabilitet och dr{\"a}neringshastighet har studerats f{\"o}r m{\aa}nga tensider ensamma och kombination med i textilindustrin anv{\"a}nda apperturkemikaler. Temperaturens, elektrolyters och pH:s inverkan p{\aa} skumstabiliteten har unders{\"o}kts. F{\"o}r att kunna v{\"a}rdera de erh{\aa}lla effekterna av skumprocessen gjordes j{\"a}mf{\"o}rande appreturer med foulard-metoden. En j{\"a}mn f{\"o}rdelning av de applicerade kemikalerna p{\aa} textilytan {\"a}r av st{\"o}rsta vikt f{\"o}r skummprocessen, samt en hastig dr{\"a}nering p{\aa} textilvaran. Studier huru skummet f{\"o}rdelas och huru det dr{\"a}nerar gjordes b{\aa}de i laboratorie- och fullskalef{\"o}rs{\"o}k. F{\"a}rgningsf{\"o}rs{\"o}k med skummetoden gjordes pa CO-, PES- och PA-tyg.",
keywords = "textile industry, textile processes, foam",
author = "Clas Rosenberg",
year = "1984",
language = "Swedish",
isbn = "951-38-1965-5",
series = "Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tutkimuksia - Research Reports",
publisher = "VTT Technical Research Centre of Finland",
number = "262",
address = "Finland",

}

Rosenberg, C 1984, De fundamentala parametrarna för textila applikationsmetoder med skum. Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tutkimuksia - Research Reports, no. 262, VTT Technical Research Centre of Finland, Espoo.

De fundamentala parametrarna för textila applikationsmetoder med skum. / Rosenberg, Clas.

Espoo : VTT Technical Research Centre of Finland, 1984. 86 p. (Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tutkimuksia - Research Reports; No. 262).

Research output: Book/ReportReport

TY - BOOK

T1 - De fundamentala parametrarna för textila applikationsmetoder med skum

AU - Rosenberg, Clas

PY - 1984

Y1 - 1984

N2 - Rena vätskor skummar inte. För att en vätska skall skumma, fordras att det finns ett löst ämne närvarande i vätskan, vilken absorberas till vätskeytan. Det tillsatta ämnet bör vara ytaktivt. Samtidigt sker en minskning av vätskans ytspänning. Ämnet bör ha förmåga att ge skumlamellerna elasticitet. Normalt uppnas en hög ytviskositet. Sam skumbildare inom textilindustrin används vanligen tensider eller vattenlösa polymerer. I denna forskningrapport har skammets användning som ett överföringmedium av apperturkemikalier till en textilvara studerats. Vikt har lagts vid att försöka ge en praktisk förståelse för de fundamentala parametrarna, som är av betydelse för skumapplikationsmetoder. Sådana parametrar är val av tensid, stabilisator och skummets reologiska beteende. Andra faktorer som är viktiga för skummetoden är skummtillverkning samt skummets stabilitet. Skummstabilitet och dräneringshastighet har studerats för många tensider ensamma och kombination med i textilindustrin använda apperturkemikaler. Temperaturens, elektrolyters och pH:s inverkan på skumstabiliteten har undersökts. För att kunna värdera de erhålla effekterna av skumprocessen gjordes jämförande appreturer med foulard-metoden. En jämn fördelning av de applicerade kemikalerna på textilytan är av största vikt för skummprocessen, samt en hastig dränering på textilvaran. Studier huru skummet fördelas och huru det dränerar gjordes både i laboratorie- och fullskaleförsök. Färgningsförsök med skummetoden gjordes pa CO-, PES- och PA-tyg.

AB - Rena vätskor skummar inte. För att en vätska skall skumma, fordras att det finns ett löst ämne närvarande i vätskan, vilken absorberas till vätskeytan. Det tillsatta ämnet bör vara ytaktivt. Samtidigt sker en minskning av vätskans ytspänning. Ämnet bör ha förmåga att ge skumlamellerna elasticitet. Normalt uppnas en hög ytviskositet. Sam skumbildare inom textilindustrin används vanligen tensider eller vattenlösa polymerer. I denna forskningrapport har skammets användning som ett överföringmedium av apperturkemikalier till en textilvara studerats. Vikt har lagts vid att försöka ge en praktisk förståelse för de fundamentala parametrarna, som är av betydelse för skumapplikationsmetoder. Sådana parametrar är val av tensid, stabilisator och skummets reologiska beteende. Andra faktorer som är viktiga för skummetoden är skummtillverkning samt skummets stabilitet. Skummstabilitet och dräneringshastighet har studerats för många tensider ensamma och kombination med i textilindustrin använda apperturkemikaler. Temperaturens, elektrolyters och pH:s inverkan på skumstabiliteten har undersökts. För att kunna värdera de erhålla effekterna av skumprocessen gjordes jämförande appreturer med foulard-metoden. En jämn fördelning av de applicerade kemikalerna på textilytan är av största vikt för skummprocessen, samt en hastig dränering på textilvaran. Studier huru skummet fördelas och huru det dränerar gjordes både i laboratorie- och fullskaleförsök. Färgningsförsök med skummetoden gjordes pa CO-, PES- och PA-tyg.

KW - textile industry

KW - textile processes

KW - foam

M3 - Report

SN - 951-38-1965-5

T3 - Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tutkimuksia - Research Reports

BT - De fundamentala parametrarna för textila applikationsmetoder med skum

PB - VTT Technical Research Centre of Finland

CY - Espoo

ER -

Rosenberg C. De fundamentala parametrarna för textila applikationsmetoder med skum. Espoo: VTT Technical Research Centre of Finland, 1984. 86 p. (Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tutkimuksia - Research Reports; No. 262).