Effekt av gatuutformning och reglering i tätort

Inledande studie främst av bilisternas trafiksäkerhet

Lars Leden

Research output: Book/ReportReportProfessional

Abstract

Rapporten bygger på en analys av c:a 4900 polisrapporterade olyckor i utvalda områden i sex svenska, två finska och en norsk tätort samt på en inventering av trafikmiljöns utformning och biltrafikens storlek för c:a 2100 korsningar och c:a 3400 gatusträckor inom områdena. Vanligaste olyckstyp är att två bilister kolliderar med korsande kurser då båda är på väg rakt fram. Sådana konflikter inträffar mestadels i korsningar reglerade med högerregel eller väjningsplikt. I signalreglerade korsningar inträffar istället huvudsakligen olyckor vid motsatt körriktning då något av fordonen håller på att svänga och påkörningar bakifrån. Oväntat mänga sådana olyckor inträffar. Eftersom signalreglering är en förhållandevis kostsam åtgärd bör man söka alternativ till signalreglering eller använda sådana former av signalreglering, som ger fördelar t ex i form av en särskild fas för gående och cyklister. Signalreglering syns särskilt ofördelaktigt i de fall tvärgatan är förhållandevis lite trafikerad. Antalet körfält bör begränsas. En stor korsning med många körfält är svår att överblicka, vilket medför ökad olycksrisk särskilt om korsningen är högerreglerad. Olyckor mellan bilister och gående eller cyklister inträffar vanligen när fotgängaren eller cyklisten passerar ett övergångsställe eller en cykelöverfart. Avslutningsvis ytterligare två rekommendationer: Definitionen av personskada är inte enhetlig i Norden, vilket den borde vara. Trafikräkningar i tätort bör i större utsträckning omfatta gång- och cykeltrafik. Längs sträckor med cykelbanor kan cykeltrafiken räknas automatiskt med vanliga detektorer.
Original languageSwedish
Place of PublicationEspoo
PublisherVTT Technical Research Centre of Finland
Number of pages54
ISBN (Print)951-38-3075-6
Publication statusPublished - 1988
MoE publication typeNot Eligible

Publication series

NameTiedotteita / Valtion teknillinen tutkimuskeskus
PublisherVTT
No.828
ISSN (Print)0358-5085

Keywords

  • traffic accidents
  • road planning
  • intersections
  • traffic lights
  • traffic safety
  • traffic surveys

Cite this

Leden, L. (1988). Effekt av gatuutformning och reglering i tätort: Inledande studie främst av bilisternas trafiksäkerhet. Espoo: VTT Technical Research Centre of Finland. Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tiedotteita, No. 828
Leden, Lars. / Effekt av gatuutformning och reglering i tätort : Inledande studie främst av bilisternas trafiksäkerhet. Espoo : VTT Technical Research Centre of Finland, 1988. 54 p. (Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tiedotteita; No. 828).
@book{d1bd28c8730e463ca008021ace1c1326,
title = "Effekt av gatuutformning och reglering i t{\"a}tort: Inledande studie fr{\"a}mst av bilisternas trafiks{\"a}kerhet",
abstract = "Rapporten bygger p{\aa} en analys av c:a 4900 polisrapporterade olyckor i utvalda omr{\aa}den i sex svenska, tv{\aa} finska och en norsk t{\"a}tort samt p{\aa} en inventering av trafikmilj{\"o}ns utformning och biltrafikens storlek f{\"o}r c:a 2100 korsningar och c:a 3400 gatustr{\"a}ckor inom omr{\aa}dena. Vanligaste olyckstyp {\"a}r att tv{\aa} bilister kolliderar med korsande kurser d{\aa} b{\aa}da {\"a}r p{\aa} v{\"a}g rakt fram. S{\aa}dana konflikter intr{\"a}ffar mestadels i korsningar reglerade med h{\"o}gerregel eller v{\"a}jningsplikt. I signalreglerade korsningar intr{\"a}ffar ist{\"a}llet huvudsakligen olyckor vid motsatt k{\"o}rriktning d{\aa} n{\aa}got av fordonen h{\aa}ller p{\aa} att sv{\"a}nga och p{\aa}k{\"o}rningar bakifr{\aa}n. Ov{\"a}ntat m{\"a}nga s{\aa}dana olyckor intr{\"a}ffar. Eftersom signalreglering {\"a}r en f{\"o}rh{\aa}llandevis kostsam {\aa}tg{\"a}rd b{\"o}r man s{\"o}ka alternativ till signalreglering eller anv{\"a}nda s{\aa}dana former av signalreglering, som ger f{\"o}rdelar t ex i form av en s{\"a}rskild fas f{\"o}r g{\aa}ende och cyklister. Signalreglering syns s{\"a}rskilt of{\"o}rdelaktigt i de fall tv{\"a}rgatan {\"a}r f{\"o}rh{\aa}llandevis lite trafikerad. Antalet k{\"o}rf{\"a}lt b{\"o}r begr{\"a}nsas. En stor korsning med m{\aa}nga k{\"o}rf{\"a}lt {\"a}r sv{\aa}r att {\"o}verblicka, vilket medf{\"o}r {\"o}kad olycksrisk s{\"a}rskilt om korsningen {\"a}r h{\"o}gerreglerad. Olyckor mellan bilister och g{\aa}ende eller cyklister intr{\"a}ffar vanligen n{\"a}r fotg{\"a}ngaren eller cyklisten passerar ett {\"o}verg{\aa}ngsst{\"a}lle eller en cykel{\"o}verfart. Avslutningsvis ytterligare tv{\aa} rekommendationer: Definitionen av personskada {\"a}r inte enhetlig i Norden, vilket den borde vara. Trafikr{\"a}kningar i t{\"a}tort b{\"o}r i st{\"o}rre utstr{\"a}ckning omfatta g{\aa}ng- och cykeltrafik. L{\"a}ngs str{\"a}ckor med cykelbanor kan cykeltrafiken r{\"a}knas automatiskt med vanliga detektorer.",
keywords = "traffic accidents, road planning, intersections, traffic lights, traffic safety, traffic surveys",
author = "Lars Leden",
year = "1988",
language = "Swedish",
isbn = "951-38-3075-6",
series = "Tiedotteita / Valtion teknillinen tutkimuskeskus",
publisher = "VTT Technical Research Centre of Finland",
number = "828",
address = "Finland",

}

Leden, L 1988, Effekt av gatuutformning och reglering i tätort: Inledande studie främst av bilisternas trafiksäkerhet. Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tiedotteita, no. 828, VTT Technical Research Centre of Finland, Espoo.

Effekt av gatuutformning och reglering i tätort : Inledande studie främst av bilisternas trafiksäkerhet. / Leden, Lars.

Espoo : VTT Technical Research Centre of Finland, 1988. 54 p. (Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tiedotteita; No. 828).

Research output: Book/ReportReportProfessional

TY - BOOK

T1 - Effekt av gatuutformning och reglering i tätort

T2 - Inledande studie främst av bilisternas trafiksäkerhet

AU - Leden, Lars

PY - 1988

Y1 - 1988

N2 - Rapporten bygger på en analys av c:a 4900 polisrapporterade olyckor i utvalda områden i sex svenska, två finska och en norsk tätort samt på en inventering av trafikmiljöns utformning och biltrafikens storlek för c:a 2100 korsningar och c:a 3400 gatusträckor inom områdena. Vanligaste olyckstyp är att två bilister kolliderar med korsande kurser då båda är på väg rakt fram. Sådana konflikter inträffar mestadels i korsningar reglerade med högerregel eller väjningsplikt. I signalreglerade korsningar inträffar istället huvudsakligen olyckor vid motsatt körriktning då något av fordonen håller på att svänga och påkörningar bakifrån. Oväntat mänga sådana olyckor inträffar. Eftersom signalreglering är en förhållandevis kostsam åtgärd bör man söka alternativ till signalreglering eller använda sådana former av signalreglering, som ger fördelar t ex i form av en särskild fas för gående och cyklister. Signalreglering syns särskilt ofördelaktigt i de fall tvärgatan är förhållandevis lite trafikerad. Antalet körfält bör begränsas. En stor korsning med många körfält är svår att överblicka, vilket medför ökad olycksrisk särskilt om korsningen är högerreglerad. Olyckor mellan bilister och gående eller cyklister inträffar vanligen när fotgängaren eller cyklisten passerar ett övergångsställe eller en cykelöverfart. Avslutningsvis ytterligare två rekommendationer: Definitionen av personskada är inte enhetlig i Norden, vilket den borde vara. Trafikräkningar i tätort bör i större utsträckning omfatta gång- och cykeltrafik. Längs sträckor med cykelbanor kan cykeltrafiken räknas automatiskt med vanliga detektorer.

AB - Rapporten bygger på en analys av c:a 4900 polisrapporterade olyckor i utvalda områden i sex svenska, två finska och en norsk tätort samt på en inventering av trafikmiljöns utformning och biltrafikens storlek för c:a 2100 korsningar och c:a 3400 gatusträckor inom områdena. Vanligaste olyckstyp är att två bilister kolliderar med korsande kurser då båda är på väg rakt fram. Sådana konflikter inträffar mestadels i korsningar reglerade med högerregel eller väjningsplikt. I signalreglerade korsningar inträffar istället huvudsakligen olyckor vid motsatt körriktning då något av fordonen håller på att svänga och påkörningar bakifrån. Oväntat mänga sådana olyckor inträffar. Eftersom signalreglering är en förhållandevis kostsam åtgärd bör man söka alternativ till signalreglering eller använda sådana former av signalreglering, som ger fördelar t ex i form av en särskild fas för gående och cyklister. Signalreglering syns särskilt ofördelaktigt i de fall tvärgatan är förhållandevis lite trafikerad. Antalet körfält bör begränsas. En stor korsning med många körfält är svår att överblicka, vilket medför ökad olycksrisk särskilt om korsningen är högerreglerad. Olyckor mellan bilister och gående eller cyklister inträffar vanligen när fotgängaren eller cyklisten passerar ett övergångsställe eller en cykelöverfart. Avslutningsvis ytterligare två rekommendationer: Definitionen av personskada är inte enhetlig i Norden, vilket den borde vara. Trafikräkningar i tätort bör i större utsträckning omfatta gång- och cykeltrafik. Längs sträckor med cykelbanor kan cykeltrafiken räknas automatiskt med vanliga detektorer.

KW - traffic accidents

KW - road planning

KW - intersections

KW - traffic lights

KW - traffic safety

KW - traffic surveys

M3 - Report

SN - 951-38-3075-6

T3 - Tiedotteita / Valtion teknillinen tutkimuskeskus

BT - Effekt av gatuutformning och reglering i tätort

PB - VTT Technical Research Centre of Finland

CY - Espoo

ER -

Leden L. Effekt av gatuutformning och reglering i tätort: Inledande studie främst av bilisternas trafiksäkerhet. Espoo: VTT Technical Research Centre of Finland, 1988. 54 p. (Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tiedotteita; No. 828).