Energiekonomiska försökshus i Sverige och Danmark

Anders Ekman, Lauri Heikkinen

Research output: Book/ReportReport

Abstract

I denna untersökning analyseras försöksbyggnadsprocessen och dess resultat i ljuset av ett antal svenska och danska försökshus, som byggts under åren 1977 - 1979 Beskrivningen av försöksbyggnaderna har följande disposition: hustyp och storlek, energibesparingsåtgärder, husets utformning, byggnadstekniska lösningar, VVS- och el-tekniska lösningar, energibalans för finländska förhållanden (Jyväskylä), kalkylerade årskostnader, ekonomi och brukserfarenheter, slutsatser om experimentet och förteckning over publicerat material. I nästan samtliga försökshus har man fäst särskild vikt vid byggnadens täthet och värmeisolering. Luftläckaget var i ett av försökshusen endast en omsättning i timmen vid ett tryck om 50 Pa. Om denna täthetsnivå är bestående, innebär den att byggnadens ytterskikt är mycket tätt och att det finns goda möjligheter för en nästan fuuständig kontroll av luftomsättningen. Värmeisoleringsnivån var i försökshusen i genomsnitt 50 % över den normala. I ytterväggarna användes i genomsnitt 210 mm och i många fall t.o.m. 250 mm isolering. I överbjälklagen var isoleringstjockleken i genomsnitt 300 mm. I ett försökshus var överbjälklagets isoleringstjocklek 400 mm. I många försökshus fanns värmeåtervinning ur frånluften. Det vanligaste systemet överförde värmen till tilluften. I två fall överfördes värmen ur frånluften med hjälp av värmepump även till tappvattnet. Värme producerades i några hus med hjälp av jordvärmepump. I många hus användes solenergi förutom till uppvärmning av tappvatten även till rumsuppvärmning. Nya lösningar kunde konstateras även inom värmeregleringen och -distributionen. Värmedistribution för lågtemperatur har genomförts genom användning av stora värmebatterier, golvvärme eller luftvärme. I flera försökshus har emellertid samtidigt tillämpats alltför många energisparåtgärder, varvid slutresultaten har blivit oekonomiskt. Enligt nu gjorda beräkningar har man uppnått de lägsta årskostnaderna i hus där energisparåtgärder har utförts med besinning. Genom komplicerade och delvis överlappande energibesparingsåtgärder har man ibland uppnått inbesparingar i energikonsumptionen, som varit mindre än de kapital-, reparations- och servicekostnader åtgärder förorsakat. Försöksbyggnadernas energikonsumtion i finska förhållanden (Jyväskylä) har beräknats till i genomsnitt 15 000 kWh i året, hushållselektricitetens energikonsumtion inberäknad. Konsumtionsnivån är 40 % lägre än i ett hus som motsvarar gällande normer. Man har beräknat, att man inom den närmaste framtiden i bostadsproduktionen skall kunna uppnå en energikonsumtionsnivå motsvarande 120 kWh/bostads-m2 per år förbrukningen av hushållsel medräknad. Såsom nya, ännu oprövande energisparmetoder har man föreslagit en inriktning på konsumtionssänkande brukarvanor samt på en teknik som främjar dessa syften. Ytterligare har man föreslagit en mera detaljerad planering som tar noggrann hänsyn till energiströmmarna och som närmast använder traditionella energisparmetoder.
Original languageSwedish
Place of PublicationEspoo
PublisherVTT Technical Research Centre of Finland
Number of pages159
ISBN (Print)951-38-1338-X
Publication statusPublished - 1981
MoE publication typeD4 Published development or research report or study

Publication series

SeriesValtion teknillinen tutkimuskeskus. Tutkimuksia - Research Reports
Number31
ISSN0358-5077

Keywords

  • residential buildings
  • experimental design
  • energy
  • thermal insulation

Cite this

Ekman, A., & Heikkinen, L. (1981). Energiekonomiska försökshus i Sverige och Danmark. VTT Technical Research Centre of Finland. Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tutkimuksia - Research Reports, No. 31