Energiekonomiska försökshus i Sverige och Danmark

Anders Ekman, Lauri Heikkinen

Research output: Book/ReportReportProfessional

Abstract

I denna untersökning analyseras försöksbyggnadsprocessen och dess resultat i ljuset av ett antal svenska och danska försökshus, som byggts under åren 1977 - 1979 Beskrivningen av försöksbyggnaderna har följande disposition: hustyp och storlek, energibesparingsåtgärder, husets utformning, byggnadstekniska lösningar, VVS- och el-tekniska lösningar, energibalans för finländska förhållanden (Jyväskylä), kalkylerade årskostnader, ekonomi och brukserfarenheter, slutsatser om experimentet och förteckning over publicerat material. I nästan samtliga försökshus har man fäst särskild vikt vid byggnadens täthet och värmeisolering. Luftläckaget var i ett av försökshusen endast en omsättning i timmen vid ett tryck om 50 Pa. Om denna täthetsnivå är bestående, innebär den att byggnadens ytterskikt är mycket tätt och att det finns goda möjligheter för en nästan fuuständig kontroll av luftomsättningen. Värmeisoleringsnivån var i försökshusen i genomsnitt 50 % över den normala. I ytterväggarna användes i genomsnitt 210 mm och i många fall t.o.m. 250 mm isolering. I överbjälklagen var isoleringstjockleken i genomsnitt 300 mm. I ett försökshus var överbjälklagets isoleringstjocklek 400 mm. I många försökshus fanns värmeåtervinning ur frånluften. Det vanligaste systemet överförde värmen till tilluften. I två fall överfördes värmen ur frånluften med hjälp av värmepump även till tappvattnet. Värme producerades i några hus med hjälp av jordvärmepump. I många hus användes solenergi förutom till uppvärmning av tappvatten även till rumsuppvärmning. Nya lösningar kunde konstateras även inom värmeregleringen och -distributionen. Värmedistribution för lågtemperatur har genomförts genom användning av stora värmebatterier, golvvärme eller luftvärme. I flera försökshus har emellertid samtidigt tillämpats alltför många energisparåtgärder, varvid slutresultaten har blivit oekonomiskt. Enligt nu gjorda beräkningar har man uppnått de lägsta årskostnaderna i hus där energisparåtgärder har utförts med besinning. Genom komplicerade och delvis överlappande energibesparingsåtgärder har man ibland uppnått inbesparingar i energikonsumptionen, som varit mindre än de kapital-, reparations- och servicekostnader åtgärder förorsakat. Försöksbyggnadernas energikonsumtion i finska förhållanden (Jyväskylä) har beräknats till i genomsnitt 15 000 kWh i året, hushållselektricitetens energikonsumtion inberäknad. Konsumtionsnivån är 40 % lägre än i ett hus som motsvarar gällande normer. Man har beräknat, att man inom den närmaste framtiden i bostadsproduktionen skall kunna uppnå en energikonsumtionsnivå motsvarande 120 kWh/bostads-m2 per år förbrukningen av hushållsel medräknad. Såsom nya, ännu oprövande energisparmetoder har man föreslagit en inriktning på konsumtionssänkande brukarvanor samt på en teknik som främjar dessa syften. Ytterligare har man föreslagit en mera detaljerad planering som tar noggrann hänsyn till energiströmmarna och som närmast använder traditionella energisparmetoder.
Original languageSwedish
Place of PublicationEspoo
PublisherVTT Technical Research Centre of Finland
Number of pages159
ISBN (Print)951-38-1338-X
Publication statusPublished - 1981
MoE publication typeD4 Published development or research report or study

Publication series

NameTutkimuksia / Valtion teknillinen tutkimuskeskus
PublisherVTT
Volume31
ISSN (Print)0358-5077

Fingerprint

Finns
Sweden
Danmark
Reparation
Disposition
Energy
Ren

Keywords

  • residential buildings
  • experimental design
  • energy
  • thermal insulation

Cite this

Ekman, A., & Heikkinen, L. (1981). Energiekonomiska försökshus i Sverige och Danmark. Espoo: VTT Technical Research Centre of Finland. Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tutkimuksia - Research Reports, No. 31
Ekman, Anders ; Heikkinen, Lauri. / Energiekonomiska försökshus i Sverige och Danmark. Espoo : VTT Technical Research Centre of Finland, 1981. 159 p. (Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tutkimuksia - Research Reports; No. 31).
@book{a6c04d2ea0b144ecba4837871c86976f,
title = "Energiekonomiska f{\"o}rs{\"o}kshus i Sverige och Danmark",
abstract = "I denna unters{\"o}kning analyseras f{\"o}rs{\"o}ksbyggnadsprocessen och dess resultat i ljuset av ett antal svenska och danska f{\"o}rs{\"o}kshus, som byggts under {\aa}ren 1977 - 1979 Beskrivningen av f{\"o}rs{\"o}ksbyggnaderna har f{\"o}ljande disposition: hustyp och storlek, energibesparings{\aa}tg{\"a}rder, husets utformning, byggnadstekniska l{\"o}sningar, VVS- och el-tekniska l{\"o}sningar, energibalans f{\"o}r finl{\"a}ndska f{\"o}rh{\aa}llanden (Jyv{\"a}skyl{\"a}), kalkylerade {\aa}rskostnader, ekonomi och brukserfarenheter, slutsatser om experimentet och f{\"o}rteckning over publicerat material. I n{\"a}stan samtliga f{\"o}rs{\"o}kshus har man f{\"a}st s{\"a}rskild vikt vid byggnadens t{\"a}thet och v{\"a}rmeisolering. Luftl{\"a}ckaget var i ett av f{\"o}rs{\"o}kshusen endast en oms{\"a}ttning i timmen vid ett tryck om 50 Pa. Om denna t{\"a}thetsniv{\aa} {\"a}r best{\aa}ende, inneb{\"a}r den att byggnadens ytterskikt {\"a}r mycket t{\"a}tt och att det finns goda m{\"o}jligheter f{\"o}r en n{\"a}stan fuust{\"a}ndig kontroll av luftoms{\"a}ttningen. V{\"a}rmeisoleringsniv{\aa}n var i f{\"o}rs{\"o}kshusen i genomsnitt 50 {\%} {\"o}ver den normala. I ytterv{\"a}ggarna anv{\"a}ndes i genomsnitt 210 mm och i m{\aa}nga fall t.o.m. 250 mm isolering. I {\"o}verbj{\"a}lklagen var isoleringstjockleken i genomsnitt 300 mm. I ett f{\"o}rs{\"o}kshus var {\"o}verbj{\"a}lklagets isoleringstjocklek 400 mm. I m{\aa}nga f{\"o}rs{\"o}kshus fanns v{\"a}rme{\aa}tervinning ur fr{\aa}nluften. Det vanligaste systemet {\"o}verf{\"o}rde v{\"a}rmen till tilluften. I tv{\aa} fall {\"o}verf{\"o}rdes v{\"a}rmen ur fr{\aa}nluften med hj{\"a}lp av v{\"a}rmepump {\"a}ven till tappvattnet. V{\"a}rme producerades i n{\aa}gra hus med hj{\"a}lp av jordv{\"a}rmepump. I m{\aa}nga hus anv{\"a}ndes solenergi f{\"o}rutom till uppv{\"a}rmning av tappvatten {\"a}ven till rumsuppv{\"a}rmning. Nya l{\"o}sningar kunde konstateras {\"a}ven inom v{\"a}rmeregleringen och -distributionen. V{\"a}rmedistribution f{\"o}r l{\aa}gtemperatur har genomf{\"o}rts genom anv{\"a}ndning av stora v{\"a}rmebatterier, golvv{\"a}rme eller luftv{\"a}rme. I flera f{\"o}rs{\"o}kshus har emellertid samtidigt till{\"a}mpats alltf{\"o}r m{\aa}nga energispar{\aa}tg{\"a}rder, varvid slutresultaten har blivit oekonomiskt. Enligt nu gjorda ber{\"a}kningar har man uppn{\aa}tt de l{\"a}gsta {\aa}rskostnaderna i hus d{\"a}r energispar{\aa}tg{\"a}rder har utf{\"o}rts med besinning. Genom komplicerade och delvis {\"o}verlappande energibesparings{\aa}tg{\"a}rder har man ibland uppn{\aa}tt inbesparingar i energikonsumptionen, som varit mindre {\"a}n de kapital-, reparations- och servicekostnader {\aa}tg{\"a}rder f{\"o}rorsakat. F{\"o}rs{\"o}ksbyggnadernas energikonsumtion i finska f{\"o}rh{\aa}llanden (Jyv{\"a}skyl{\"a}) har ber{\"a}knats till i genomsnitt 15 000 kWh i {\aa}ret, hush{\aa}llselektricitetens energikonsumtion inber{\"a}knad. Konsumtionsniv{\aa}n {\"a}r 40 {\%} l{\"a}gre {\"a}n i ett hus som motsvarar g{\"a}llande normer. Man har ber{\"a}knat, att man inom den n{\"a}rmaste framtiden i bostadsproduktionen skall kunna uppn{\aa} en energikonsumtionsniv{\aa} motsvarande 120 kWh/bostads-m2 per {\aa}r f{\"o}rbrukningen av hush{\aa}llsel medr{\"a}knad. S{\aa}som nya, {\"a}nnu opr{\"o}vande energisparmetoder har man f{\"o}reslagit en inriktning p{\aa} konsumtionss{\"a}nkande brukarvanor samt p{\aa} en teknik som fr{\"a}mjar dessa syften. Ytterligare har man f{\"o}reslagit en mera detaljerad planering som tar noggrann h{\"a}nsyn till energistr{\"o}mmarna och som n{\"a}rmast anv{\"a}nder traditionella energisparmetoder.",
keywords = "residential buildings, experimental design, energy, thermal insulation",
author = "Anders Ekman and Lauri Heikkinen",
year = "1981",
language = "Swedish",
isbn = "951-38-1338-X",
series = "Tutkimuksia / Valtion teknillinen tutkimuskeskus",
publisher = "VTT Technical Research Centre of Finland",
address = "Finland",

}

Ekman, A & Heikkinen, L 1981, Energiekonomiska försökshus i Sverige och Danmark. Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tutkimuksia - Research Reports, no. 31, VTT Technical Research Centre of Finland, Espoo.

Energiekonomiska försökshus i Sverige och Danmark. / Ekman, Anders; Heikkinen, Lauri.

Espoo : VTT Technical Research Centre of Finland, 1981. 159 p. (Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tutkimuksia - Research Reports; No. 31).

Research output: Book/ReportReportProfessional

TY - BOOK

T1 - Energiekonomiska försökshus i Sverige och Danmark

AU - Ekman, Anders

AU - Heikkinen, Lauri

PY - 1981

Y1 - 1981

N2 - I denna untersökning analyseras försöksbyggnadsprocessen och dess resultat i ljuset av ett antal svenska och danska försökshus, som byggts under åren 1977 - 1979 Beskrivningen av försöksbyggnaderna har följande disposition: hustyp och storlek, energibesparingsåtgärder, husets utformning, byggnadstekniska lösningar, VVS- och el-tekniska lösningar, energibalans för finländska förhållanden (Jyväskylä), kalkylerade årskostnader, ekonomi och brukserfarenheter, slutsatser om experimentet och förteckning over publicerat material. I nästan samtliga försökshus har man fäst särskild vikt vid byggnadens täthet och värmeisolering. Luftläckaget var i ett av försökshusen endast en omsättning i timmen vid ett tryck om 50 Pa. Om denna täthetsnivå är bestående, innebär den att byggnadens ytterskikt är mycket tätt och att det finns goda möjligheter för en nästan fuuständig kontroll av luftomsättningen. Värmeisoleringsnivån var i försökshusen i genomsnitt 50 % över den normala. I ytterväggarna användes i genomsnitt 210 mm och i många fall t.o.m. 250 mm isolering. I överbjälklagen var isoleringstjockleken i genomsnitt 300 mm. I ett försökshus var överbjälklagets isoleringstjocklek 400 mm. I många försökshus fanns värmeåtervinning ur frånluften. Det vanligaste systemet överförde värmen till tilluften. I två fall överfördes värmen ur frånluften med hjälp av värmepump även till tappvattnet. Värme producerades i några hus med hjälp av jordvärmepump. I många hus användes solenergi förutom till uppvärmning av tappvatten även till rumsuppvärmning. Nya lösningar kunde konstateras även inom värmeregleringen och -distributionen. Värmedistribution för lågtemperatur har genomförts genom användning av stora värmebatterier, golvvärme eller luftvärme. I flera försökshus har emellertid samtidigt tillämpats alltför många energisparåtgärder, varvid slutresultaten har blivit oekonomiskt. Enligt nu gjorda beräkningar har man uppnått de lägsta årskostnaderna i hus där energisparåtgärder har utförts med besinning. Genom komplicerade och delvis överlappande energibesparingsåtgärder har man ibland uppnått inbesparingar i energikonsumptionen, som varit mindre än de kapital-, reparations- och servicekostnader åtgärder förorsakat. Försöksbyggnadernas energikonsumtion i finska förhållanden (Jyväskylä) har beräknats till i genomsnitt 15 000 kWh i året, hushållselektricitetens energikonsumtion inberäknad. Konsumtionsnivån är 40 % lägre än i ett hus som motsvarar gällande normer. Man har beräknat, att man inom den närmaste framtiden i bostadsproduktionen skall kunna uppnå en energikonsumtionsnivå motsvarande 120 kWh/bostads-m2 per år förbrukningen av hushållsel medräknad. Såsom nya, ännu oprövande energisparmetoder har man föreslagit en inriktning på konsumtionssänkande brukarvanor samt på en teknik som främjar dessa syften. Ytterligare har man föreslagit en mera detaljerad planering som tar noggrann hänsyn till energiströmmarna och som närmast använder traditionella energisparmetoder.

AB - I denna untersökning analyseras försöksbyggnadsprocessen och dess resultat i ljuset av ett antal svenska och danska försökshus, som byggts under åren 1977 - 1979 Beskrivningen av försöksbyggnaderna har följande disposition: hustyp och storlek, energibesparingsåtgärder, husets utformning, byggnadstekniska lösningar, VVS- och el-tekniska lösningar, energibalans för finländska förhållanden (Jyväskylä), kalkylerade årskostnader, ekonomi och brukserfarenheter, slutsatser om experimentet och förteckning over publicerat material. I nästan samtliga försökshus har man fäst särskild vikt vid byggnadens täthet och värmeisolering. Luftläckaget var i ett av försökshusen endast en omsättning i timmen vid ett tryck om 50 Pa. Om denna täthetsnivå är bestående, innebär den att byggnadens ytterskikt är mycket tätt och att det finns goda möjligheter för en nästan fuuständig kontroll av luftomsättningen. Värmeisoleringsnivån var i försökshusen i genomsnitt 50 % över den normala. I ytterväggarna användes i genomsnitt 210 mm och i många fall t.o.m. 250 mm isolering. I överbjälklagen var isoleringstjockleken i genomsnitt 300 mm. I ett försökshus var överbjälklagets isoleringstjocklek 400 mm. I många försökshus fanns värmeåtervinning ur frånluften. Det vanligaste systemet överförde värmen till tilluften. I två fall överfördes värmen ur frånluften med hjälp av värmepump även till tappvattnet. Värme producerades i några hus med hjälp av jordvärmepump. I många hus användes solenergi förutom till uppvärmning av tappvatten även till rumsuppvärmning. Nya lösningar kunde konstateras även inom värmeregleringen och -distributionen. Värmedistribution för lågtemperatur har genomförts genom användning av stora värmebatterier, golvvärme eller luftvärme. I flera försökshus har emellertid samtidigt tillämpats alltför många energisparåtgärder, varvid slutresultaten har blivit oekonomiskt. Enligt nu gjorda beräkningar har man uppnått de lägsta årskostnaderna i hus där energisparåtgärder har utförts med besinning. Genom komplicerade och delvis överlappande energibesparingsåtgärder har man ibland uppnått inbesparingar i energikonsumptionen, som varit mindre än de kapital-, reparations- och servicekostnader åtgärder förorsakat. Försöksbyggnadernas energikonsumtion i finska förhållanden (Jyväskylä) har beräknats till i genomsnitt 15 000 kWh i året, hushållselektricitetens energikonsumtion inberäknad. Konsumtionsnivån är 40 % lägre än i ett hus som motsvarar gällande normer. Man har beräknat, att man inom den närmaste framtiden i bostadsproduktionen skall kunna uppnå en energikonsumtionsnivå motsvarande 120 kWh/bostads-m2 per år förbrukningen av hushållsel medräknad. Såsom nya, ännu oprövande energisparmetoder har man föreslagit en inriktning på konsumtionssänkande brukarvanor samt på en teknik som främjar dessa syften. Ytterligare har man föreslagit en mera detaljerad planering som tar noggrann hänsyn till energiströmmarna och som närmast använder traditionella energisparmetoder.

KW - residential buildings

KW - experimental design

KW - energy

KW - thermal insulation

M3 - Report

SN - 951-38-1338-X

T3 - Tutkimuksia / Valtion teknillinen tutkimuskeskus

BT - Energiekonomiska försökshus i Sverige och Danmark

PB - VTT Technical Research Centre of Finland

CY - Espoo

ER -

Ekman A, Heikkinen L. Energiekonomiska försökshus i Sverige och Danmark. Espoo: VTT Technical Research Centre of Finland, 1981. 159 p. (Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tutkimuksia - Research Reports; No. 31).