TY - BOOK
T1 - Energiekonomiska försökshus i Sverige och Danmark
AU - Ekman, Anders
AU - Heikkinen, Lauri
PY - 1981
Y1 - 1981
N2 - I denna untersökning analyseras försöksbyggnadsprocessen
och dess resultat i ljuset av ett antal svenska och
danska försökshus, som byggts under åren 1977 - 1979
Beskrivningen av försöksbyggnaderna har följande
disposition: hustyp och storlek,
energibesparingsåtgärder, husets utformning,
byggnadstekniska lösningar, VVS- och el-tekniska
lösningar, energibalans för finländska förhållanden
(Jyväskylä), kalkylerade årskostnader, ekonomi och
brukserfarenheter, slutsatser om experimentet och
förteckning over publicerat material.
I nästan samtliga försökshus har man fäst särskild vikt
vid byggnadens täthet och värmeisolering. Luftläckaget
var i ett av försökshusen endast en omsättning i timmen
vid ett tryck om 50 Pa. Om denna täthetsnivå är
bestående, innebär den att byggnadens ytterskikt är
mycket tätt och att det finns goda möjligheter för en
nästan fuuständig kontroll av luftomsättningen.
Värmeisoleringsnivån var i försökshusen i genomsnitt 50 %
över den normala. I ytterväggarna användes i genomsnitt
210 mm och i många fall t.o.m. 250 mm isolering. I
överbjälklagen var isoleringstjockleken i genomsnitt 300
mm. I ett försökshus var överbjälklagets
isoleringstjocklek 400 mm. I många försökshus fanns
värmeåtervinning ur frånluften. Det vanligaste systemet
överförde värmen till tilluften. I två fall överfördes
värmen ur frånluften med hjälp av värmepump även till
tappvattnet. Värme producerades i några hus med hjälp av
jordvärmepump.
I många hus användes solenergi förutom till uppvärmning
av tappvatten även till rumsuppvärmning. Nya lösningar
kunde konstateras även inom värmeregleringen och
-distributionen. Värmedistribution för lågtemperatur har
genomförts genom användning av stora värmebatterier,
golvvärme eller luftvärme. I flera försökshus har
emellertid samtidigt tillämpats alltför många
energisparåtgärder, varvid slutresultaten har blivit
oekonomiskt.
Enligt nu gjorda beräkningar har man uppnått de lägsta
årskostnaderna i hus där energisparåtgärder har utförts
med besinning. Genom komplicerade och delvis överlappande
energibesparingsåtgärder har man ibland uppnått
inbesparingar i energikonsumptionen, som varit mindre än
de kapital-, reparations- och servicekostnader åtgärder
förorsakat.
Försöksbyggnadernas energikonsumtion i finska
förhållanden (Jyväskylä) har beräknats till i genomsnitt
15 000 kWh i året, hushållselektricitetens
energikonsumtion inberäknad. Konsumtionsnivån är 40 %
lägre än i ett hus som motsvarar gällande normer. Man har
beräknat, att man inom den närmaste framtiden i
bostadsproduktionen skall kunna uppnå en
energikonsumtionsnivå motsvarande 120 kWh/bostads-m2 per
år förbrukningen av hushållsel medräknad. Såsom nya, ännu
oprövande energisparmetoder har man föreslagit en
inriktning på konsumtionssänkande brukarvanor samt på en
teknik som främjar dessa syften. Ytterligare har man
föreslagit en mera detaljerad planering som tar noggrann
hänsyn till energiströmmarna och som närmast använder
traditionella energisparmetoder.
AB - I denna untersökning analyseras försöksbyggnadsprocessen
och dess resultat i ljuset av ett antal svenska och
danska försökshus, som byggts under åren 1977 - 1979
Beskrivningen av försöksbyggnaderna har följande
disposition: hustyp och storlek,
energibesparingsåtgärder, husets utformning,
byggnadstekniska lösningar, VVS- och el-tekniska
lösningar, energibalans för finländska förhållanden
(Jyväskylä), kalkylerade årskostnader, ekonomi och
brukserfarenheter, slutsatser om experimentet och
förteckning over publicerat material.
I nästan samtliga försökshus har man fäst särskild vikt
vid byggnadens täthet och värmeisolering. Luftläckaget
var i ett av försökshusen endast en omsättning i timmen
vid ett tryck om 50 Pa. Om denna täthetsnivå är
bestående, innebär den att byggnadens ytterskikt är
mycket tätt och att det finns goda möjligheter för en
nästan fuuständig kontroll av luftomsättningen.
Värmeisoleringsnivån var i försökshusen i genomsnitt 50 %
över den normala. I ytterväggarna användes i genomsnitt
210 mm och i många fall t.o.m. 250 mm isolering. I
överbjälklagen var isoleringstjockleken i genomsnitt 300
mm. I ett försökshus var överbjälklagets
isoleringstjocklek 400 mm. I många försökshus fanns
värmeåtervinning ur frånluften. Det vanligaste systemet
överförde värmen till tilluften. I två fall överfördes
värmen ur frånluften med hjälp av värmepump även till
tappvattnet. Värme producerades i några hus med hjälp av
jordvärmepump.
I många hus användes solenergi förutom till uppvärmning
av tappvatten även till rumsuppvärmning. Nya lösningar
kunde konstateras även inom värmeregleringen och
-distributionen. Värmedistribution för lågtemperatur har
genomförts genom användning av stora värmebatterier,
golvvärme eller luftvärme. I flera försökshus har
emellertid samtidigt tillämpats alltför många
energisparåtgärder, varvid slutresultaten har blivit
oekonomiskt.
Enligt nu gjorda beräkningar har man uppnått de lägsta
årskostnaderna i hus där energisparåtgärder har utförts
med besinning. Genom komplicerade och delvis överlappande
energibesparingsåtgärder har man ibland uppnått
inbesparingar i energikonsumptionen, som varit mindre än
de kapital-, reparations- och servicekostnader åtgärder
förorsakat.
Försöksbyggnadernas energikonsumtion i finska
förhållanden (Jyväskylä) har beräknats till i genomsnitt
15 000 kWh i året, hushållselektricitetens
energikonsumtion inberäknad. Konsumtionsnivån är 40 %
lägre än i ett hus som motsvarar gällande normer. Man har
beräknat, att man inom den närmaste framtiden i
bostadsproduktionen skall kunna uppnå en
energikonsumtionsnivå motsvarande 120 kWh/bostads-m2 per
år förbrukningen av hushållsel medräknad. Såsom nya, ännu
oprövande energisparmetoder har man föreslagit en
inriktning på konsumtionssänkande brukarvanor samt på en
teknik som främjar dessa syften. Ytterligare har man
föreslagit en mera detaljerad planering som tar noggrann
hänsyn till energiströmmarna och som närmast använder
traditionella energisparmetoder.
KW - residential buildings
KW - experimental design
KW - energy
KW - thermal insulation
M3 - Report
SN - 951-38-1338-X
T3 - Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tutkimuksia - Research Reports
BT - Energiekonomiska försökshus i Sverige och Danmark
PB - VTT Technical Research Centre of Finland
CY - Espoo
ER -