Abstract
| Original language | Swedish |
|---|---|
| Place of Publication | Espoo |
| Publisher | VTT Technical Research Centre of Finland |
| Number of pages | 116 |
| ISBN (Print) | 951-38-3389-5 |
| Publication status | Published - 1989 |
| MoE publication type | D4 Published development or research report or study |
Publication series
| Series | Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tutkimuksia - Research Reports |
|---|---|
| Number | 597 |
| ISSN | 1235-0613 |
Fingerprint
Keywords
- wood
- fracture properties
- cracking
- loading rate
- standardization
- measurement
- toughness
- spruce wood
- pine wood
- modulus of elasticity
Cite this
}
Fastställandet av modus II brottseghet K för trämaterial. / Fonselius, Mikael; Riipola, Kirsti.
Espoo : VTT Technical Research Centre of Finland, 1989. 116 p. (Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tutkimuksia - Research Reports; No. 597).Research output: Book/Report › Report
TY - BOOK
T1 - Fastställandet av modus II brottseghet K för trämaterial
AU - Fonselius, Mikael
AU - Riipola, Kirsti
PY - 1989
Y1 - 1989
N2 - För trämaterial är modus II brott av stor betydelse, men en standardiserad provningsmetod saknas. I denna studie har olika metoder refererats, som förekommer i litteraturen. Några mätmetoder har experimentellt jämförts. Brottsegheten vid modus II belastning Kiic har bestämts för gran, furu och skiktträ. Vid bestämningcn har använts en från den ena ändan kluven balk, som belastades i mitten. Den kritiska belastningen har bestämts i enlighet med Kic-standarden utgående från balkens nedböjning. Brottsegheten har beräknats med hjälp av i litteraturen förekommande FEM-beräkningar. En approximation baserad på balkteorin ger samma resultat. Verkan av ortotropi, fukt, materialvariabler och provstyckets geometri har undersökts. Tidens invcrkan har studerats dels genom två olika provningshastigheter dels med hjälp av långtidsprov. Inom det aktuella området är det teoretiska sambandet mellan brottsegheten och elasticitetsmodulens kvadratrot lika bra som det linjära sambandet. Brottsegheten kan inte förklaras bättre med elasticitetsmodulen än med densiteten.
AB - För trämaterial är modus II brott av stor betydelse, men en standardiserad provningsmetod saknas. I denna studie har olika metoder refererats, som förekommer i litteraturen. Några mätmetoder har experimentellt jämförts. Brottsegheten vid modus II belastning Kiic har bestämts för gran, furu och skiktträ. Vid bestämningcn har använts en från den ena ändan kluven balk, som belastades i mitten. Den kritiska belastningen har bestämts i enlighet med Kic-standarden utgående från balkens nedböjning. Brottsegheten har beräknats med hjälp av i litteraturen förekommande FEM-beräkningar. En approximation baserad på balkteorin ger samma resultat. Verkan av ortotropi, fukt, materialvariabler och provstyckets geometri har undersökts. Tidens invcrkan har studerats dels genom två olika provningshastigheter dels med hjälp av långtidsprov. Inom det aktuella området är det teoretiska sambandet mellan brottsegheten och elasticitetsmodulens kvadratrot lika bra som det linjära sambandet. Brottsegheten kan inte förklaras bättre med elasticitetsmodulen än med densiteten.
KW - wood
KW - fracture properties
KW - cracking
KW - loading rate
KW - standardization
KW - measurement
KW - toughness
KW - spruce wood
KW - pine wood
KW - modulus of elasticity
M3 - Report
SN - 951-38-3389-5
T3 - Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tutkimuksia - Research Reports
BT - Fastställandet av modus II brottseghet K för trämaterial
PB - VTT Technical Research Centre of Finland
CY - Espoo
ER -