TY - BOOK
T1 - Godstrafikens energiförbrukning vid olika transportslag
AU - Kallberg, Harri
PY - 1983
Y1 - 1983
N2 - Undersökningen granskar på basen av litteraturen
godstrafikens energiförbrukning vid olika transportslag.
Transportslagen är lastbiltrafik, paketbiltrafik,
järnvägstrafik, flottning och kustfartygstrafik. Lastbil-
och järnvägstrafikens energiförbrukning har studerats
enligt det transporterade godsslaget.
Uppgifterna från litteraturen om lastbilens
bränsleförbrukning varierar mycket. Faktorer anslutna
till bilens motor, transmission, karosseriets form samt
till körsätt och vägförhållandena kan avsevärt ändra
lastbilens bränsleförbrukning. Bilens massa är dock den
viktigaste faktorn som förklarar bränsleförbrukning.
Undersökningens resultat är att då massan ökar med 1 ton
ökar förbrukningen med ca 0, 5 1/100 km. Trots ökningen
minskar lastbilens bränsleförbrukning räknad per
nyttolast alltid då lasten ökar.
Vid fjärrtrafik kan det uppstå till och med 50 %
skillnader i förbrukning per nettoarbete vid transport av
olika godsslag, räknade från det lägre värdet. Detta
beror på nyttolastens och eventuella tomkörningarnas
olika andelar. Paketbilarnas energiförbrukning per
nettoarbete är mångfaldig jämförd med lastbilarnas
motsvarande förbrukning. Vid transport där paketbilens
och lastbilens körsträckor är lika långa är dock
paketbilen mera energiekonomisk än lastbilen.
Godstågets energiförbrukning är beroende av dragkraften
och tågets vikt. Eldragen materiel är i godståg
fördelaktigare än dieseldragen även med den 35 %
verkningsgrad som använts vid kalkylerna.
Energiförbrukningen hos expressgodståg som transporterar
styckegods är avsevärt högre än de övriga godstågens.
Energiförbrukningen räknad per olika godsslags
nettoarbete kan avvika till och med med 50 %.
Då vi jämförde lastbiltrafiken per godsslag med
dieseldragen järnvägstrafik fick vi som relationstal för
deras energiförbrukning beroende på godsslaget 1,5 - 3,2,
exklusive styckegodstrafiken. Om vi beaktar trafiknätens
olika kombinationsmöjligheter är relationstalen 1,3 -
2,7, vid styckegodstrafik dock 0,4.
Om vi antar att elektriciteten producerats med olja med
35 % verkningsgrad får vi till förhållandet mellan
lastbiltrafikens och den eldragna järnvägstrafikens
energiförbrukning 1,4 - 3,0 beroende på godsslaget
(exklusive styckegods), men om vi använder 75 %
verkningsgrad är relationstalen 3,0 - 6,4, varvid vi även
får 2,0 som relationstal vid styckegodstrafik.
Flottning och kustfarttygstrafik visade sig vara de mest
fördelaktiga beträffande energiförbrukning.
AB - Undersökningen granskar på basen av litteraturen
godstrafikens energiförbrukning vid olika transportslag.
Transportslagen är lastbiltrafik, paketbiltrafik,
järnvägstrafik, flottning och kustfartygstrafik. Lastbil-
och järnvägstrafikens energiförbrukning har studerats
enligt det transporterade godsslaget.
Uppgifterna från litteraturen om lastbilens
bränsleförbrukning varierar mycket. Faktorer anslutna
till bilens motor, transmission, karosseriets form samt
till körsätt och vägförhållandena kan avsevärt ändra
lastbilens bränsleförbrukning. Bilens massa är dock den
viktigaste faktorn som förklarar bränsleförbrukning.
Undersökningens resultat är att då massan ökar med 1 ton
ökar förbrukningen med ca 0, 5 1/100 km. Trots ökningen
minskar lastbilens bränsleförbrukning räknad per
nyttolast alltid då lasten ökar.
Vid fjärrtrafik kan det uppstå till och med 50 %
skillnader i förbrukning per nettoarbete vid transport av
olika godsslag, räknade från det lägre värdet. Detta
beror på nyttolastens och eventuella tomkörningarnas
olika andelar. Paketbilarnas energiförbrukning per
nettoarbete är mångfaldig jämförd med lastbilarnas
motsvarande förbrukning. Vid transport där paketbilens
och lastbilens körsträckor är lika långa är dock
paketbilen mera energiekonomisk än lastbilen.
Godstågets energiförbrukning är beroende av dragkraften
och tågets vikt. Eldragen materiel är i godståg
fördelaktigare än dieseldragen även med den 35 %
verkningsgrad som använts vid kalkylerna.
Energiförbrukningen hos expressgodståg som transporterar
styckegods är avsevärt högre än de övriga godstågens.
Energiförbrukningen räknad per olika godsslags
nettoarbete kan avvika till och med med 50 %.
Då vi jämförde lastbiltrafiken per godsslag med
dieseldragen järnvägstrafik fick vi som relationstal för
deras energiförbrukning beroende på godsslaget 1,5 - 3,2,
exklusive styckegodstrafiken. Om vi beaktar trafiknätens
olika kombinationsmöjligheter är relationstalen 1,3 -
2,7, vid styckegodstrafik dock 0,4.
Om vi antar att elektriciteten producerats med olja med
35 % verkningsgrad får vi till förhållandet mellan
lastbiltrafikens och den eldragna järnvägstrafikens
energiförbrukning 1,4 - 3,0 beroende på godsslaget
(exklusive styckegods), men om vi använder 75 %
verkningsgrad är relationstalen 3,0 - 6,4, varvid vi även
får 2,0 som relationstal vid styckegodstrafik.
Flottning och kustfarttygstrafik visade sig vara de mest
fördelaktiga beträffande energiförbrukning.
M3 - Report
SN - 951-38-1861-6
T3 - Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tiedotteita
BT - Godstrafikens energiförbrukning vid olika transportslag
PB - VTT Technical Research Centre of Finland
CY - Espoo
ER -