Jämförelse mellan två preferenskartläggningsmetoders tillämpande på färskost och yoghurt: Pro gradu

Daphne Arle

Research output: Thesis › Master's thesis

Abstract

Preferenskartläggning (preference mapping) är ett nytt verktyg för marknadsorienterad produktutveckling. Genom preferenskartläggning kan man förena produkters konsumentpreferenser med deras sensoriska egenskaper. MåIsättningarna med denna studie var att jämföra resultaten av två olika preferenskartläggningsmetoder; partial least squaresregression (PLS) och principalkomponentregression (PCR) tillämpade på färskost och yoghurt och att värdera hur väl preferenskartläggningsmetodema kan tillampas på dessa provmaterial. Provmaterialet utgjordes av tolv olika färskostar smaksatta med olika ört,- grönsaks- och svampkryddor och tio olika fettfria jordgubbsyoghurtar. Provmaterialen profilerades av en tränad sensorisk panel och bedömdes hedoniskt av en konsumentpanel (färskost n=134, yoghurt n=160). Genom klusteranalys delades konsumenterna in i kluster enligt vilka sampel de prefererat med avseende på totalgillande. Sensoriska data och preferensdata förenades med external preference mapping-metoderna PLS och PCR. PLS- och PCR-analyserna gav generellt sett samma resultat. PLS-resultaten var dock Iättare att tolka eftersom de inkluderade färre och mer konsumentpreferensrelaterade dimensioner. Samtliga kluster i färskostprovet prefererade lökaktiga, vitlöksaktiga, feta, släta, salta och osöta färskostar. I yoghurtprovet prefererade de olika klustren olika egenskaper. Denna studie visar att PLS resultaten är mer informativa om man betonar konsumentpreferenserna och att resultaten är mer lättolkade om provmaterialet är mer heterogent, vilket var en orsak till att yoghurtprovet lyckades bättre än färskostprovet. Preference mapping is a new tool for market oriented product development. Preference mapping can be used to relate consumer preferences to the sensory properties of a product. The aims of this study were to compare the results of two different external preference mapping methods, partial least squares regression (PLS) and principal component regression (PCR) and to test the suitability of preference mapping for testing cream cheese and yoghurt. The test material consisted of twelve different cream cheeses with similar herb-vegetable-mushroom flavouring and ten different strawberry flavoured light yoghurts. The test materials were profiled by a trained panel and tested hedonically by a consumer panel (cream cheese n=134, yoghurt n=160). The consumer panels were divided into clusters depending on their preferences (total liking). Data from the sensory and hedonic tests were combined using two different external preference mapping methods, PLS and PCR. PLS and PCR results were generally the same. However, the PLS results were easier to interpret since they included fewer dimensions which were more closely related to consumer preferences. This study shows that the PLS results are more informative in cases where the emphasis is on consumer preferences and that the results are easier to interpret if the group of test materials is more homogenous, which was one reason that the yoghurt test was more easier to understand than the cream cheese test.
Original languageSwedish
QualificationMaster Degree
Awarding Institution
  • University of Helsinki
Place of PublicationHelsingfors
Publisher
Publication statusPublished - 1999
MoE publication typeG2 Master's thesis, polytechnic Master's thesis

Keywords

  • yoghurt
  • färskost
  • konsumentpreferenser
  • sensorisk profilering
  • partial least squares-regression (PLS)
  • principalkomponentregression (PCR)
  • external preference mapping

Cite this

Arle, Daphne. / Jämförelse mellan två preferenskartläggningsmetoders tillämpande på färskost och yoghurt : Pro gradu. Helsingfors : University of Helsinki, 1999. 115 p.
@phdthesis{0cf2f4571c424b20a4d7b4190a82dd7f,
title = "J{\"a}mf{\"o}relse mellan tv{\aa} preferenskartl{\"a}ggningsmetoders till{\"a}mpande p{\aa} f{\"a}rskost och yoghurt: Pro gradu",
abstract = "Preferenskartl{\"a}ggning (preference mapping) {\"a}r ett nytt verktyg f{\"o}r marknadsorienterad produktutveckling. Genom preferenskartl{\"a}ggning kan man f{\"o}rena produkters konsumentpreferenser med deras sensoriska egenskaper. M{\aa}Is{\"a}ttningarna med denna studie var att j{\"a}mf{\"o}ra resultaten av tv{\aa} olika preferenskartl{\"a}ggningsmetoder; partial least squaresregression (PLS) och principalkomponentregression (PCR) till{\"a}mpade p{\aa} f{\"a}rskost och yoghurt och att v{\"a}rdera hur v{\"a}l preferenskartl{\"a}ggningsmetodema kan tillampas p{\aa} dessa provmaterial. Provmaterialet utgjordes av tolv olika f{\"a}rskostar smaksatta med olika {\"o}rt,- gr{\"o}nsaks- och svampkryddor och tio olika fettfria jordgubbsyoghurtar. Provmaterialen profilerades av en tr{\"a}nad sensorisk panel och bed{\"o}mdes hedoniskt av en konsumentpanel (f{\"a}rskost n=134, yoghurt n=160). Genom klusteranalys delades konsumenterna in i kluster enligt vilka sampel de prefererat med avseende p{\aa} totalgillande. Sensoriska data och preferensdata f{\"o}renades med external preference mapping-metoderna PLS och PCR. PLS- och PCR-analyserna gav generellt sett samma resultat. PLS-resultaten var dock I{\"a}ttare att tolka eftersom de inkluderade f{\"a}rre och mer konsumentpreferensrelaterade dimensioner. Samtliga kluster i f{\"a}rskostprovet prefererade l{\"o}kaktiga, vitl{\"o}ksaktiga, feta, sl{\"a}ta, salta och os{\"o}ta f{\"a}rskostar. I yoghurtprovet prefererade de olika klustren olika egenskaper. Denna studie visar att PLS resultaten {\"a}r mer informativa om man betonar konsumentpreferenserna och att resultaten {\"a}r mer l{\"a}ttolkade om provmaterialet {\"a}r mer heterogent, vilket var en orsak till att yoghurtprovet lyckades b{\"a}ttre {\"a}n f{\"a}rskostprovet. Preference mapping is a new tool for market oriented product development. Preference mapping can be used to relate consumer preferences to the sensory properties of a product. The aims of this study were to compare the results of two different external preference mapping methods, partial least squares regression (PLS) and principal component regression (PCR) and to test the suitability of preference mapping for testing cream cheese and yoghurt. The test material consisted of twelve different cream cheeses with similar herb-vegetable-mushroom flavouring and ten different strawberry flavoured light yoghurts. The test materials were profiled by a trained panel and tested hedonically by a consumer panel (cream cheese n=134, yoghurt n=160). The consumer panels were divided into clusters depending on their preferences (total liking). Data from the sensory and hedonic tests were combined using two different external preference mapping methods, PLS and PCR. PLS and PCR results were generally the same. However, the PLS results were easier to interpret since they included fewer dimensions which were more closely related to consumer preferences. This study shows that the PLS results are more informative in cases where the emphasis is on consumer preferences and that the results are easier to interpret if the group of test materials is more homogenous, which was one reason that the yoghurt test was more easier to understand than the cream cheese test.",
keywords = "yoghurt, f{\"a}rskost, konsumentpreferenser, sensorisk profilering, partial least squares-regression (PLS), principalkomponentregression (PCR), external preference mapping",
author = "Daphne Arle",
note = "ollut salainen 2002 loppuun CA: BEL pro gradu Helsingfors Universitet, Institutionen f{\"o}r livsmedelsteknologi 100 s. + 15 s. bilagor",
year = "1999",
language = "Swedish",
publisher = "University of Helsinki",
address = "Finland",
school = "University of Helsinki",

}

Arle, D 1999, 'Jämförelse mellan två preferenskartläggningsmetoders tillämpande på färskost och yoghurt: Pro gradu', Master Degree, University of Helsinki, Helsingfors.

Jämförelse mellan två preferenskartläggningsmetoders tillämpande på färskost och yoghurt : Pro gradu. / Arle, Daphne.

Helsingfors : University of Helsinki, 1999. 115 p.

Research output: Thesis › Master's thesis

TY - THES

T1 - Jämförelse mellan två preferenskartläggningsmetoders tillämpande på färskost och yoghurt

T2 - Pro gradu

AU - Arle, Daphne

N1 - ollut salainen 2002 loppuun CA: BEL pro gradu Helsingfors Universitet, Institutionen för livsmedelsteknologi 100 s. + 15 s. bilagor

PY - 1999

Y1 - 1999

N2 - Preferenskartläggning (preference mapping) är ett nytt verktyg för marknadsorienterad produktutveckling. Genom preferenskartläggning kan man förena produkters konsumentpreferenser med deras sensoriska egenskaper. MåIsättningarna med denna studie var att jämföra resultaten av två olika preferenskartläggningsmetoder; partial least squaresregression (PLS) och principalkomponentregression (PCR) tillämpade på färskost och yoghurt och att värdera hur väl preferenskartläggningsmetodema kan tillampas på dessa provmaterial. Provmaterialet utgjordes av tolv olika färskostar smaksatta med olika ört,- grönsaks- och svampkryddor och tio olika fettfria jordgubbsyoghurtar. Provmaterialen profilerades av en tränad sensorisk panel och bedömdes hedoniskt av en konsumentpanel (färskost n=134, yoghurt n=160). Genom klusteranalys delades konsumenterna in i kluster enligt vilka sampel de prefererat med avseende på totalgillande. Sensoriska data och preferensdata förenades med external preference mapping-metoderna PLS och PCR. PLS- och PCR-analyserna gav generellt sett samma resultat. PLS-resultaten var dock Iättare att tolka eftersom de inkluderade färre och mer konsumentpreferensrelaterade dimensioner. Samtliga kluster i färskostprovet prefererade lökaktiga, vitlöksaktiga, feta, släta, salta och osöta färskostar. I yoghurtprovet prefererade de olika klustren olika egenskaper. Denna studie visar att PLS resultaten är mer informativa om man betonar konsumentpreferenserna och att resultaten är mer lättolkade om provmaterialet är mer heterogent, vilket var en orsak till att yoghurtprovet lyckades bättre än färskostprovet. Preference mapping is a new tool for market oriented product development. Preference mapping can be used to relate consumer preferences to the sensory properties of a product. The aims of this study were to compare the results of two different external preference mapping methods, partial least squares regression (PLS) and principal component regression (PCR) and to test the suitability of preference mapping for testing cream cheese and yoghurt. The test material consisted of twelve different cream cheeses with similar herb-vegetable-mushroom flavouring and ten different strawberry flavoured light yoghurts. The test materials were profiled by a trained panel and tested hedonically by a consumer panel (cream cheese n=134, yoghurt n=160). The consumer panels were divided into clusters depending on their preferences (total liking). Data from the sensory and hedonic tests were combined using two different external preference mapping methods, PLS and PCR. PLS and PCR results were generally the same. However, the PLS results were easier to interpret since they included fewer dimensions which were more closely related to consumer preferences. This study shows that the PLS results are more informative in cases where the emphasis is on consumer preferences and that the results are easier to interpret if the group of test materials is more homogenous, which was one reason that the yoghurt test was more easier to understand than the cream cheese test.

AB - Preferenskartläggning (preference mapping) är ett nytt verktyg för marknadsorienterad produktutveckling. Genom preferenskartläggning kan man förena produkters konsumentpreferenser med deras sensoriska egenskaper. MåIsättningarna med denna studie var att jämföra resultaten av två olika preferenskartläggningsmetoder; partial least squaresregression (PLS) och principalkomponentregression (PCR) tillämpade på färskost och yoghurt och att värdera hur väl preferenskartläggningsmetodema kan tillampas på dessa provmaterial. Provmaterialet utgjordes av tolv olika färskostar smaksatta med olika ört,- grönsaks- och svampkryddor och tio olika fettfria jordgubbsyoghurtar. Provmaterialen profilerades av en tränad sensorisk panel och bedömdes hedoniskt av en konsumentpanel (färskost n=134, yoghurt n=160). Genom klusteranalys delades konsumenterna in i kluster enligt vilka sampel de prefererat med avseende på totalgillande. Sensoriska data och preferensdata förenades med external preference mapping-metoderna PLS och PCR. PLS- och PCR-analyserna gav generellt sett samma resultat. PLS-resultaten var dock Iättare att tolka eftersom de inkluderade färre och mer konsumentpreferensrelaterade dimensioner. Samtliga kluster i färskostprovet prefererade lökaktiga, vitlöksaktiga, feta, släta, salta och osöta färskostar. I yoghurtprovet prefererade de olika klustren olika egenskaper. Denna studie visar att PLS resultaten är mer informativa om man betonar konsumentpreferenserna och att resultaten är mer lättolkade om provmaterialet är mer heterogent, vilket var en orsak till att yoghurtprovet lyckades bättre än färskostprovet. Preference mapping is a new tool for market oriented product development. Preference mapping can be used to relate consumer preferences to the sensory properties of a product. The aims of this study were to compare the results of two different external preference mapping methods, partial least squares regression (PLS) and principal component regression (PCR) and to test the suitability of preference mapping for testing cream cheese and yoghurt. The test material consisted of twelve different cream cheeses with similar herb-vegetable-mushroom flavouring and ten different strawberry flavoured light yoghurts. The test materials were profiled by a trained panel and tested hedonically by a consumer panel (cream cheese n=134, yoghurt n=160). The consumer panels were divided into clusters depending on their preferences (total liking). Data from the sensory and hedonic tests were combined using two different external preference mapping methods, PLS and PCR. PLS and PCR results were generally the same. However, the PLS results were easier to interpret since they included fewer dimensions which were more closely related to consumer preferences. This study shows that the PLS results are more informative in cases where the emphasis is on consumer preferences and that the results are easier to interpret if the group of test materials is more homogenous, which was one reason that the yoghurt test was more easier to understand than the cream cheese test.

KW - yoghurt

KW - färskost

KW - konsumentpreferenser

KW - sensorisk profilering

KW - partial least squares-regression (PLS)

KW - principalkomponentregression (PCR)

KW - external preference mapping

M3 - Master's thesis

PB - University of Helsinki

CY - Helsingfors

ER -

Arle D. Jämförelse mellan två preferenskartläggningsmetoders tillämpande på färskost och yoghurt: Pro gradu. Helsingfors: University of Helsinki, 1999. 115 p.