Jämförelse mellan två preferenskartläggningsmetoders tillämpande på färskost och yoghurt: Pro gradu

Daphne Arle

Research output: ThesisMaster's thesis

Abstract

Preferenskartläggning (preference mapping) är ett nytt verktyg för marknadsorienterad produktutveckling. Genom preferenskartläggning kan man förena produkters konsumentpreferenser med deras sensoriska egenskaper. MåIsättningarna med denna studie var att jämföra resultaten av två olika preferenskartläggningsmetoder; partial least squaresregression (PLS) och principalkomponentregression (PCR) tillämpade på färskost och yoghurt och att värdera hur väl preferenskartläggningsmetodema kan tillampas på dessa provmaterial. Provmaterialet utgjordes av tolv olika färskostar smaksatta med olika ört,- grönsaks- och svampkryddor och tio olika fettfria jordgubbsyoghurtar. Provmaterialen profilerades av en tränad sensorisk panel och bedömdes hedoniskt av en konsumentpanel (färskost n=134, yoghurt n=160). Genom klusteranalys delades konsumenterna in i kluster enligt vilka sampel de prefererat med avseende på totalgillande. Sensoriska data och preferensdata förenades med external preference mapping-metoderna PLS och PCR. PLS- och PCR-analyserna gav generellt sett samma resultat. PLS-resultaten var dock Iättare att tolka eftersom de inkluderade färre och mer konsumentpreferensrelaterade dimensioner. Samtliga kluster i färskostprovet prefererade lökaktiga, vitlöksaktiga, feta, släta, salta och osöta färskostar. I yoghurtprovet prefererade de olika klustren olika egenskaper. Denna studie visar att PLS resultaten är mer informativa om man betonar konsumentpreferenserna och att resultaten är mer lättolkade om provmaterialet är mer heterogent, vilket var en orsak till att yoghurtprovet lyckades bättre än färskostprovet. Preference mapping is a new tool for market oriented product development. Preference mapping can be used to relate consumer preferences to the sensory properties of a product. The aims of this study were to compare the results of two different external preference mapping methods, partial least squares regression (PLS) and principal component regression (PCR) and to test the suitability of preference mapping for testing cream cheese and yoghurt. The test material consisted of twelve different cream cheeses with similar herb-vegetable-mushroom flavouring and ten different strawberry flavoured light yoghurts. The test materials were profiled by a trained panel and tested hedonically by a consumer panel (cream cheese n=134, yoghurt n=160). The consumer panels were divided into clusters depending on their preferences (total liking). Data from the sensory and hedonic tests were combined using two different external preference mapping methods, PLS and PCR. PLS and PCR results were generally the same. However, the PLS results were easier to interpret since they included fewer dimensions which were more closely related to consumer preferences. This study shows that the PLS results are more informative in cases where the emphasis is on consumer preferences and that the results are easier to interpret if the group of test materials is more homogenous, which was one reason that the yoghurt test was more easier to understand than the cream cheese test.
Original languageSwedish
QualificationMaster Degree
Awarding Institution
  • University of Helsinki
Place of PublicationHelsingfors
Publisher
Publication statusPublished - 1999
MoE publication typeG2 Master's thesis, polytechnic Master's thesis

Keywords

  • yoghurt
  • färskost
  • konsumentpreferenser
  • sensorisk profilering
  • partial least squares-regression (PLS)
  • principalkomponentregression (PCR)
  • external preference mapping

Cite this