Metoder för grusslitlagrets behandling

Heikki Jämsä

Research output: Book/ReportReport

Abstract

Denna raport är en delutredning av forskningsprojektet "Förbättring och underhåll av grusvägar" (FUG) som finansieras av Nordiska ministerrådet. Forskningen baserar på en litteraturstudie som kartlagt metoder för grusvägars ytbehandling vilka lämpar sig för de Nordiska förhållandena. Med ytbehandlingsmetoder avses i detta sammanhang ersättande av det krossade gruset och naturgruset, som traditionellt används i slitlagret, med billigare stenmaterial samt metoder som används vid dammbindning. På grund av trafiken förflyttas största delen av det material lösgörs från grusslitlagret till sidodikena. För att sänka underhållskostnaderna har man i Finland och Sverige börjat tillgodogöra sig dikesmaterialet genom att förflytta det tillbaka till slitlagret med hjälp av en väghyvel försedd med en dikesvinge. Som en följd härav undviker man, beroende på dikesmaterialets kornfördelning och mängd, antingen helt eller delvis tillförsel av nytt slitlagermaterial. I Finland förekommer vidsträckta moränområden, vars tillgodogörelse har blivit aktuell inom vägbyggnad emedan de naturliga grustillgångarna fortgående minskar. Som en följd härav har man i Finland prövat användning av krossad morän som slitlagermaterial på grusvägar. På bass av de resultat som erhållits har man konstaterat att krossad morän lämpar sig lika ba som krossat grus till slitlagermaterial på grusvägar. En ökad användning av krossad morän kommer att sänka underhållskostnaderna, emedan den krossade moränen är billigare än krossat grus. Man har också inledningsvis prövat användning av krossad morän tillsammans med masunslagg som slitlagermaterial. I Finland har man lokalt under flere års tid använt krossad avfallskalksten i slitlagret, där den ersätter en del av det krossade grus som behövs. Genom användning av krossad kalksten erhåller man ett grusslitlager som synnerligen väl håller mot slitage. Användningen är dock lönsam endast i närheten av kalkgruvor. Vid dammbindning av grusvägars slitlager har man prövat många olika dammbindningsmaterial av vilka kalciumklorid (CaC12) under årens lopp har visat sig vara det bästa, om man som bedömnigskriterier använder materialets pris, tillgång, användningens lätthet, åtgärdens effektivitet, och hållbarhet. Man har i Norge under de senaste åren undersökt huruvida kalksalpeter lämpar sig som dammbindningsmaterial, emedan dess enhetspris (Nkr/ton) är ca 40 % lägre än kalciumkloridens. På basis av forskningsresultaten kan man konstatera att trots kalksalpeternas sämre dammbindningsegenskaper jämfört med kalciumklorid kan användning av kalksalpeter komma i fråga på vägar med liten trafik och där dammingen är relativt liten. Ifall luften på sommaren är tillräckligt fuktig som en följd av regn kan dammbindningen utföras med hjälp av endast kalksalpeter. Under torra somrar kan vårens första dammbindning utföras med enbart kalksalpeter under förutsättning att den egentliga sommardammbindningen utförs med hjälp av kalciumklorid. Däremot är inte användningen av magnesiumklorid (Mg/Cl2) och natriumklorid (NaCl2) lönsam vid dammbindning. Avsikten med den lera som tillförs slitlagret så att det inte dammar, blir fast och håller bättre mot slitage. Den numera ökade användningen av krossat grus och kalciumklorid har dock minskat behovet av bindjord. Dammbindningsoljor förhindrar bra grusslitlagrets dammning, men som en följd av oljans fortgående prisstegring är användningen inte lösam vid dammbindning på rusvägar. De biprodukter (sulfitlut, CaCl2-filtreringsavfall, gips och kaolin) som erhålles från industrin lämpar sig bra för dammbindning på grusvägar, men deras användning är lönsam endast i närheten av platser från vilka de kan erhållas.
Original languageSwedish
Place of PublicationEspoo
PublisherVTT Technical Research Centre of Finland
Number of pages52
ISBN (Print)951-38-1670-2
Publication statusPublished - 1983
MoE publication typeD4 Published development or research report or study

Publication series

SeriesValtion teknillinen tutkimuskeskus. Tiedotteita
Number194
ISSN0358-5085

Fingerprint

Finland
Kaolin
Bass

Cite this

Jämsä, H. (1983). Metoder för grusslitlagrets behandling. Espoo: VTT Technical Research Centre of Finland. Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tiedotteita, No. 194
Jämsä, Heikki. / Metoder för grusslitlagrets behandling. Espoo : VTT Technical Research Centre of Finland, 1983. 52 p. (Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tiedotteita; No. 194).
@book{fa8b6426340b4b8dae37918c021bb4cd,
title = "Metoder f{\"o}r grusslitlagrets behandling",
abstract = "Denna raport {\"a}r en delutredning av forskningsprojektet {"}F{\"o}rb{\"a}ttring och underh{\aa}ll av grusv{\"a}gar{"} (FUG) som finansieras av Nordiska ministerr{\aa}det. Forskningen baserar p{\aa} en litteraturstudie som kartlagt metoder f{\"o}r grusv{\"a}gars ytbehandling vilka l{\"a}mpar sig f{\"o}r de Nordiska f{\"o}rh{\aa}llandena. Med ytbehandlingsmetoder avses i detta sammanhang ers{\"a}ttande av det krossade gruset och naturgruset, som traditionellt anv{\"a}nds i slitlagret, med billigare stenmaterial samt metoder som anv{\"a}nds vid dammbindning. P{\aa} grund av trafiken f{\"o}rflyttas st{\"o}rsta delen av det material l{\"o}sg{\"o}rs fr{\aa}n grusslitlagret till sidodikena. F{\"o}r att s{\"a}nka underh{\aa}llskostnaderna har man i Finland och Sverige b{\"o}rjat tillgodog{\"o}ra sig dikesmaterialet genom att f{\"o}rflytta det tillbaka till slitlagret med hj{\"a}lp av en v{\"a}ghyvel f{\"o}rsedd med en dikesvinge. Som en f{\"o}ljd h{\"a}rav undviker man, beroende p{\aa} dikesmaterialets kornf{\"o}rdelning och m{\"a}ngd, antingen helt eller delvis tillf{\"o}rsel av nytt slitlagermaterial. I Finland f{\"o}rekommer vidstr{\"a}ckta mor{\"a}nomr{\aa}den, vars tillgodog{\"o}relse har blivit aktuell inom v{\"a}gbyggnad emedan de naturliga grustillg{\aa}ngarna fortg{\aa}ende minskar. Som en f{\"o}ljd h{\"a}rav har man i Finland pr{\"o}vat anv{\"a}ndning av krossad mor{\"a}n som slitlagermaterial p{\aa} grusv{\"a}gar. P{\aa} bass av de resultat som erh{\aa}llits har man konstaterat att krossad mor{\"a}n l{\"a}mpar sig lika ba som krossat grus till slitlagermaterial p{\aa} grusv{\"a}gar. En {\"o}kad anv{\"a}ndning av krossad mor{\"a}n kommer att s{\"a}nka underh{\aa}llskostnaderna, emedan den krossade mor{\"a}nen {\"a}r billigare {\"a}n krossat grus. Man har ocks{\aa} inledningsvis pr{\"o}vat anv{\"a}ndning av krossad mor{\"a}n tillsammans med masunslagg som slitlagermaterial. I Finland har man lokalt under flere {\aa}rs tid anv{\"a}nt krossad avfallskalksten i slitlagret, d{\"a}r den ers{\"a}tter en del av det krossade grus som beh{\"o}vs. Genom anv{\"a}ndning av krossad kalksten erh{\aa}ller man ett grusslitlager som synnerligen v{\"a}l h{\aa}ller mot slitage. Anv{\"a}ndningen {\"a}r dock l{\"o}nsam endast i n{\"a}rheten av kalkgruvor. Vid dammbindning av grusv{\"a}gars slitlager har man pr{\"o}vat m{\aa}nga olika dammbindningsmaterial av vilka kalciumklorid (CaC12) under {\aa}rens lopp har visat sig vara det b{\"a}sta, om man som bed{\"o}mnigskriterier anv{\"a}nder materialets pris, tillg{\aa}ng, anv{\"a}ndningens l{\"a}tthet, {\aa}tg{\"a}rdens effektivitet, och h{\aa}llbarhet. Man har i Norge under de senaste {\aa}ren unders{\"o}kt huruvida kalksalpeter l{\"a}mpar sig som dammbindningsmaterial, emedan dess enhetspris (Nkr/ton) {\"a}r ca 40 {\%} l{\"a}gre {\"a}n kalciumkloridens. P{\aa} basis av forskningsresultaten kan man konstatera att trots kalksalpeternas s{\"a}mre dammbindningsegenskaper j{\"a}mf{\"o}rt med kalciumklorid kan anv{\"a}ndning av kalksalpeter komma i fr{\aa}ga p{\aa} v{\"a}gar med liten trafik och d{\"a}r dammingen {\"a}r relativt liten. Ifall luften p{\aa} sommaren {\"a}r tillr{\"a}ckligt fuktig som en f{\"o}ljd av regn kan dammbindningen utf{\"o}ras med hj{\"a}lp av endast kalksalpeter. Under torra somrar kan v{\aa}rens f{\"o}rsta dammbindning utf{\"o}ras med enbart kalksalpeter under f{\"o}ruts{\"a}ttning att den egentliga sommardammbindningen utf{\"o}rs med hj{\"a}lp av kalciumklorid. D{\"a}remot {\"a}r inte anv{\"a}ndningen av magnesiumklorid (Mg/Cl2) och natriumklorid (NaCl2) l{\"o}nsam vid dammbindning. Avsikten med den lera som tillf{\"o}rs slitlagret s{\aa} att det inte dammar, blir fast och h{\aa}ller b{\"a}ttre mot slitage. Den numera {\"o}kade anv{\"a}ndningen av krossat grus och kalciumklorid har dock minskat behovet av bindjord. Dammbindningsoljor f{\"o}rhindrar bra grusslitlagrets dammning, men som en f{\"o}ljd av oljans fortg{\aa}ende prisstegring {\"a}r anv{\"a}ndningen inte l{\"o}sam vid dammbindning p{\aa} rusv{\"a}gar. De biprodukter (sulfitlut, CaCl2-filtreringsavfall, gips och kaolin) som erh{\aa}lles fr{\aa}n industrin l{\"a}mpar sig bra f{\"o}r dammbindning p{\aa} grusv{\"a}gar, men deras anv{\"a}ndning {\"a}r l{\"o}nsam endast i n{\"a}rheten av platser fr{\aa}n vilka de kan erh{\aa}llas.",
author = "Heikki J{\"a}ms{\"a}",
year = "1983",
language = "Swedish",
isbn = "951-38-1670-2",
series = "Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tiedotteita",
publisher = "VTT Technical Research Centre of Finland",
number = "194",
address = "Finland",

}

Jämsä, H 1983, Metoder för grusslitlagrets behandling. Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tiedotteita, no. 194, VTT Technical Research Centre of Finland, Espoo.

Metoder för grusslitlagrets behandling. / Jämsä, Heikki.

Espoo : VTT Technical Research Centre of Finland, 1983. 52 p. (Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tiedotteita; No. 194).

Research output: Book/ReportReport

TY - BOOK

T1 - Metoder för grusslitlagrets behandling

AU - Jämsä, Heikki

PY - 1983

Y1 - 1983

N2 - Denna raport är en delutredning av forskningsprojektet "Förbättring och underhåll av grusvägar" (FUG) som finansieras av Nordiska ministerrådet. Forskningen baserar på en litteraturstudie som kartlagt metoder för grusvägars ytbehandling vilka lämpar sig för de Nordiska förhållandena. Med ytbehandlingsmetoder avses i detta sammanhang ersättande av det krossade gruset och naturgruset, som traditionellt används i slitlagret, med billigare stenmaterial samt metoder som används vid dammbindning. På grund av trafiken förflyttas största delen av det material lösgörs från grusslitlagret till sidodikena. För att sänka underhållskostnaderna har man i Finland och Sverige börjat tillgodogöra sig dikesmaterialet genom att förflytta det tillbaka till slitlagret med hjälp av en väghyvel försedd med en dikesvinge. Som en följd härav undviker man, beroende på dikesmaterialets kornfördelning och mängd, antingen helt eller delvis tillförsel av nytt slitlagermaterial. I Finland förekommer vidsträckta moränområden, vars tillgodogörelse har blivit aktuell inom vägbyggnad emedan de naturliga grustillgångarna fortgående minskar. Som en följd härav har man i Finland prövat användning av krossad morän som slitlagermaterial på grusvägar. På bass av de resultat som erhållits har man konstaterat att krossad morän lämpar sig lika ba som krossat grus till slitlagermaterial på grusvägar. En ökad användning av krossad morän kommer att sänka underhållskostnaderna, emedan den krossade moränen är billigare än krossat grus. Man har också inledningsvis prövat användning av krossad morän tillsammans med masunslagg som slitlagermaterial. I Finland har man lokalt under flere års tid använt krossad avfallskalksten i slitlagret, där den ersätter en del av det krossade grus som behövs. Genom användning av krossad kalksten erhåller man ett grusslitlager som synnerligen väl håller mot slitage. Användningen är dock lönsam endast i närheten av kalkgruvor. Vid dammbindning av grusvägars slitlager har man prövat många olika dammbindningsmaterial av vilka kalciumklorid (CaC12) under årens lopp har visat sig vara det bästa, om man som bedömnigskriterier använder materialets pris, tillgång, användningens lätthet, åtgärdens effektivitet, och hållbarhet. Man har i Norge under de senaste åren undersökt huruvida kalksalpeter lämpar sig som dammbindningsmaterial, emedan dess enhetspris (Nkr/ton) är ca 40 % lägre än kalciumkloridens. På basis av forskningsresultaten kan man konstatera att trots kalksalpeternas sämre dammbindningsegenskaper jämfört med kalciumklorid kan användning av kalksalpeter komma i fråga på vägar med liten trafik och där dammingen är relativt liten. Ifall luften på sommaren är tillräckligt fuktig som en följd av regn kan dammbindningen utföras med hjälp av endast kalksalpeter. Under torra somrar kan vårens första dammbindning utföras med enbart kalksalpeter under förutsättning att den egentliga sommardammbindningen utförs med hjälp av kalciumklorid. Däremot är inte användningen av magnesiumklorid (Mg/Cl2) och natriumklorid (NaCl2) lönsam vid dammbindning. Avsikten med den lera som tillförs slitlagret så att det inte dammar, blir fast och håller bättre mot slitage. Den numera ökade användningen av krossat grus och kalciumklorid har dock minskat behovet av bindjord. Dammbindningsoljor förhindrar bra grusslitlagrets dammning, men som en följd av oljans fortgående prisstegring är användningen inte lösam vid dammbindning på rusvägar. De biprodukter (sulfitlut, CaCl2-filtreringsavfall, gips och kaolin) som erhålles från industrin lämpar sig bra för dammbindning på grusvägar, men deras användning är lönsam endast i närheten av platser från vilka de kan erhållas.

AB - Denna raport är en delutredning av forskningsprojektet "Förbättring och underhåll av grusvägar" (FUG) som finansieras av Nordiska ministerrådet. Forskningen baserar på en litteraturstudie som kartlagt metoder för grusvägars ytbehandling vilka lämpar sig för de Nordiska förhållandena. Med ytbehandlingsmetoder avses i detta sammanhang ersättande av det krossade gruset och naturgruset, som traditionellt används i slitlagret, med billigare stenmaterial samt metoder som används vid dammbindning. På grund av trafiken förflyttas största delen av det material lösgörs från grusslitlagret till sidodikena. För att sänka underhållskostnaderna har man i Finland och Sverige börjat tillgodogöra sig dikesmaterialet genom att förflytta det tillbaka till slitlagret med hjälp av en väghyvel försedd med en dikesvinge. Som en följd härav undviker man, beroende på dikesmaterialets kornfördelning och mängd, antingen helt eller delvis tillförsel av nytt slitlagermaterial. I Finland förekommer vidsträckta moränområden, vars tillgodogörelse har blivit aktuell inom vägbyggnad emedan de naturliga grustillgångarna fortgående minskar. Som en följd härav har man i Finland prövat användning av krossad morän som slitlagermaterial på grusvägar. På bass av de resultat som erhållits har man konstaterat att krossad morän lämpar sig lika ba som krossat grus till slitlagermaterial på grusvägar. En ökad användning av krossad morän kommer att sänka underhållskostnaderna, emedan den krossade moränen är billigare än krossat grus. Man har också inledningsvis prövat användning av krossad morän tillsammans med masunslagg som slitlagermaterial. I Finland har man lokalt under flere års tid använt krossad avfallskalksten i slitlagret, där den ersätter en del av det krossade grus som behövs. Genom användning av krossad kalksten erhåller man ett grusslitlager som synnerligen väl håller mot slitage. Användningen är dock lönsam endast i närheten av kalkgruvor. Vid dammbindning av grusvägars slitlager har man prövat många olika dammbindningsmaterial av vilka kalciumklorid (CaC12) under årens lopp har visat sig vara det bästa, om man som bedömnigskriterier använder materialets pris, tillgång, användningens lätthet, åtgärdens effektivitet, och hållbarhet. Man har i Norge under de senaste åren undersökt huruvida kalksalpeter lämpar sig som dammbindningsmaterial, emedan dess enhetspris (Nkr/ton) är ca 40 % lägre än kalciumkloridens. På basis av forskningsresultaten kan man konstatera att trots kalksalpeternas sämre dammbindningsegenskaper jämfört med kalciumklorid kan användning av kalksalpeter komma i fråga på vägar med liten trafik och där dammingen är relativt liten. Ifall luften på sommaren är tillräckligt fuktig som en följd av regn kan dammbindningen utföras med hjälp av endast kalksalpeter. Under torra somrar kan vårens första dammbindning utföras med enbart kalksalpeter under förutsättning att den egentliga sommardammbindningen utförs med hjälp av kalciumklorid. Däremot är inte användningen av magnesiumklorid (Mg/Cl2) och natriumklorid (NaCl2) lönsam vid dammbindning. Avsikten med den lera som tillförs slitlagret så att det inte dammar, blir fast och håller bättre mot slitage. Den numera ökade användningen av krossat grus och kalciumklorid har dock minskat behovet av bindjord. Dammbindningsoljor förhindrar bra grusslitlagrets dammning, men som en följd av oljans fortgående prisstegring är användningen inte lösam vid dammbindning på rusvägar. De biprodukter (sulfitlut, CaCl2-filtreringsavfall, gips och kaolin) som erhålles från industrin lämpar sig bra för dammbindning på grusvägar, men deras användning är lönsam endast i närheten av platser från vilka de kan erhållas.

M3 - Report

SN - 951-38-1670-2

T3 - Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tiedotteita

BT - Metoder för grusslitlagrets behandling

PB - VTT Technical Research Centre of Finland

CY - Espoo

ER -

Jämsä H. Metoder för grusslitlagrets behandling. Espoo: VTT Technical Research Centre of Finland, 1983. 52 p. (Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tiedotteita; No. 194).