TY - BOOK
T1 - Säker och attraktiv cykling för äldre
T2 - Resultat av en brevenkät till medlemmar i Cykelfrämjandet 65 år och äldre
AU - Leden, Laura
AU - Leden, Lars
PY - 2008
Y1 - 2008
N2 - I juni 2007 skickades över 500 enkäter till ett urval av äldre medlemmar i Cykelfrämjandet för att kartlägga äldre cyklisters behov. 351 svar kom in från personer i åldern 65+ och svarsfrekvensen blev 61 %. 40 % var kvinnor och 60 % män och svarsfrekvensen minskade med ökande ålder. I enkäten framkom att 60 % av de äldre gör en resa (oavsett färdmedel) dagligen, och att 43 % använder cykel dagligen. Nästan alla både gör en resa och använder cykeln åtminstone några gånger i veckan. Andelen som cyklar dagligen minskar ju längre norrut och ju mindre ort respondenten bor på och ju äldre denna är. Nästan alla cyklar på våren, sommaren och på hösten, men på vintern cyklar bara 40 %. De främsta orsakerna till att de äldre cyklar är motion, att det är roligt, att det ger frihet och att det är enkelt. Affären är den vanligaste målpunkten när man cyklar, men över hälften väljer att cykla även då de besöker bekanta och bibliotek, badhus e.d. De vanligaste orsakerna till att de äldre låter cykeln stå och väljer ett annat färdmedel är halka, dålig snöröjning och snöfall. Respondenter i norra Sverige och på orter av mindre storlek anger oftare skäl att låta cykeln stå än i andra regioner och ortstorlekar. En tredjedel anser att 6- 10 kilometer i en riktning är ett lämpligt avstånd att cykla, och få cyklar över 20 kilometer i en riktning. Största delen av de äldre anger att de brukar cykla på cykelvägar (94 %) och på mindre vägar (87 %). Andelen som cyklar på mindre vägar minskar dock med åldern. Nästan hälften av de äldre anser att deras cyklande skulle öka om de fanns en möjlighet att ta med cykel på buss och tåg. Den vanligaste utrustningen de äldre använder när de cyklar är belysning. Största delen använder batteridriven belysning, men även belysning med dynamo mot däcket är vanligt. Också hjälm, cykelväska eller korg och reflexer är vanlig utrustning. Den vanligaste utrustningen som saknas är backspegel. Största delen av de äldre anser sig ha nytta av trafiksignaler. En tredjedel av de äldre anser att skyltningen och vägvisningen är bra och en annan tredjedel att dessa är varken bra eller dåliga. Samma gäller information om regler och nyheter för cyklister samt cykelparkeringen. De vanligaste platserna eller manövrarna som undviks av de äldre för att de är farliga är cirkulationsplatser, vänstersvängar och korsande av gata utan cykelöverfart. Särskilt de äldsta anger att de undviker cirkulationsplatser. 41 % av respondenterna undviker dock ingen plats eller manöver. De största säkerhetsproblemen är enligt de äldre gropar i vägen eller på cykelbanan, halka och dålig snöröjning. Stora problem är också höga kantstenar och att bilar kör för fort. Vad de äldre anser skulle öka deras cyklande och vad de tycker är viktigt för ökad trafiksäkerhet och trygghet för cyklister hänger delvis ihop. Ökad trygghet skulle medföra ökat cyklande bland de äldre. Krav som rör den fysiska utformningen gäller främst fler och bättre cykelvägar. Kommunikation mellan trafikanter uttryckt som mera hänsyn uppfattas också öka trygghet och cyklande. Fler cykelvägar är det mest angivna alternativet både på frågan om vad som skulle öka de äldres egen cykling och på frågan om vad som skulle öka trafiksäkerheten
AB - I juni 2007 skickades över 500 enkäter till ett urval av äldre medlemmar i Cykelfrämjandet för att kartlägga äldre cyklisters behov. 351 svar kom in från personer i åldern 65+ och svarsfrekvensen blev 61 %. 40 % var kvinnor och 60 % män och svarsfrekvensen minskade med ökande ålder. I enkäten framkom att 60 % av de äldre gör en resa (oavsett färdmedel) dagligen, och att 43 % använder cykel dagligen. Nästan alla både gör en resa och använder cykeln åtminstone några gånger i veckan. Andelen som cyklar dagligen minskar ju längre norrut och ju mindre ort respondenten bor på och ju äldre denna är. Nästan alla cyklar på våren, sommaren och på hösten, men på vintern cyklar bara 40 %. De främsta orsakerna till att de äldre cyklar är motion, att det är roligt, att det ger frihet och att det är enkelt. Affären är den vanligaste målpunkten när man cyklar, men över hälften väljer att cykla även då de besöker bekanta och bibliotek, badhus e.d. De vanligaste orsakerna till att de äldre låter cykeln stå och väljer ett annat färdmedel är halka, dålig snöröjning och snöfall. Respondenter i norra Sverige och på orter av mindre storlek anger oftare skäl att låta cykeln stå än i andra regioner och ortstorlekar. En tredjedel anser att 6- 10 kilometer i en riktning är ett lämpligt avstånd att cykla, och få cyklar över 20 kilometer i en riktning. Största delen av de äldre anger att de brukar cykla på cykelvägar (94 %) och på mindre vägar (87 %). Andelen som cyklar på mindre vägar minskar dock med åldern. Nästan hälften av de äldre anser att deras cyklande skulle öka om de fanns en möjlighet att ta med cykel på buss och tåg. Den vanligaste utrustningen de äldre använder när de cyklar är belysning. Största delen använder batteridriven belysning, men även belysning med dynamo mot däcket är vanligt. Också hjälm, cykelväska eller korg och reflexer är vanlig utrustning. Den vanligaste utrustningen som saknas är backspegel. Största delen av de äldre anser sig ha nytta av trafiksignaler. En tredjedel av de äldre anser att skyltningen och vägvisningen är bra och en annan tredjedel att dessa är varken bra eller dåliga. Samma gäller information om regler och nyheter för cyklister samt cykelparkeringen. De vanligaste platserna eller manövrarna som undviks av de äldre för att de är farliga är cirkulationsplatser, vänstersvängar och korsande av gata utan cykelöverfart. Särskilt de äldsta anger att de undviker cirkulationsplatser. 41 % av respondenterna undviker dock ingen plats eller manöver. De största säkerhetsproblemen är enligt de äldre gropar i vägen eller på cykelbanan, halka och dålig snöröjning. Stora problem är också höga kantstenar och att bilar kör för fort. Vad de äldre anser skulle öka deras cyklande och vad de tycker är viktigt för ökad trafiksäkerhet och trygghet för cyklister hänger delvis ihop. Ökad trygghet skulle medföra ökat cyklande bland de äldre. Krav som rör den fysiska utformningen gäller främst fler och bättre cykelvägar. Kommunikation mellan trafikanter uttryckt som mera hänsyn uppfattas också öka trygghet och cyklande. Fler cykelvägar är det mest angivna alternativet både på frågan om vad som skulle öka de äldres egen cykling och på frågan om vad som skulle öka trafiksäkerheten
M3 - Report
T3 - Luleå tekniska universitet. Teknisk rapport
BT - Säker och attraktiv cykling för äldre
PB - Luleå University of Technology
CY - Luleå
ER -