Trafikarrangemangens inverkan på fordonens energiförbrukning

Kari Alppivuori, Kari Mäkelä, Harri Kallberg

Research output: Book/ReportReport

Abstract

Undersökningen utredde fordonens energiförbrukningar i olika väg- och trafikförhållanden. Man studerade särskilt kollektivtrafikarrangemangens, såsom kollektivtrafikfältens, busshållplatsernas m.fl. inverkan på personbilarnas och bussarnas energiförbrukning. Som undersökningsmaterial användes mätkörningar som utförts i fyra städer, Helsingfors, Jyväskylä, Åbo och Uleåborg med personbil som försetts med färdskrivare, och uppqifter om väg- och trafikförhållandens på motsvarande rutter. Bussens bränsleförbrakning räknades med storheter vilka uppmätts med färdskrivare och vilka beskrev rörelsetillstånd. Från materialet bildades med regressionsanalys modellkedjor, där bränsleförbrukningen förklarades med rörelsetillståndvariabler och dessa förklarades vidare med väg- och trafikförhållandevariabler. Modellkedjorna räknades från varje stad separat och tillsammans, mitt på dagen och under rusningstiden, och från bussarna och personbilarna separat. Dessutom räknades envariabelmodeller som kompletterade modellkedjorna. Färdhastighetens reciproka värde (kilometertid), summan av ändringarna i hastigheten, och andelen av jämn hastighet visade sig vara de bästa variablerna för bränsleförbrakning både i personbilar och i bussar. Det finns utan undantag en stark korrelation mellan dessa variabler, och sålunda förklarar de redan allena en stor del av bränsleförbrukningens varians. När dessa variabler, som beskriver rörelsetillståndet, analyserades vidare, visade sig de bästa variablerna vara antalet trafiksignaler, avsvängningarna i korsningar, antalet busshållplatser, trafikmängden på de korsande gatorna, och parkeringsförhållandena. Däremot hade av kollektivtrafikarrangemangen endast kollektivtrafikfälten i några modellkedjor tillräckligt statistisk betydelse för pålitliga slutsatser. Kantstenparkeringen ökar kraftigt den övriga trafikens bränsleförbrukning. Hos personbilar ökar kantstenparkering förbrukningen i medeltal med ca 2 1/100 km, i Helsingfors redan med 6 1/100 km och hos bussar med 6 1/100 km. En trafiksignal ökar personbilens förbrukning i medeltal med 3,2 ml och bussens förbrukning med 4 - 7 ml. En avsvängning i gatuhörnet ökar personbilens förbrugning i genomsnitt med 7 ml. En busshållplats ökar personbilens förbrukning i genomsnitt med 1,5 ml och bussens förbrukning med 13 ml. Spridningarna är dock stora mellan städerna. Då det gäller kollektivtrafikarrangemangen är det inte skäl att så grundligt studera energiekonomi, utan man kan nöja sig med att konstatera att energiekonomin blir på den nuvarande kunskapsnivån tillräckligt beaktad då man försöker minimera restiderna både i den individuella och kollektivtrafiken.
Original languageSwedish
Place of PublicationEsbo
PublisherVTT Technical Research Centre of Finland
Number of pages50
ISBN (Print)951-38-1635-4
Publication statusPublished - 1983
MoE publication typeD4 Published development or research report or study

Publication series

SeriesValtion teknillinen tutkimuskeskus. Tutkimuksia - Research Reports
Number131
ISSN0358-5077

Fingerprint

Motor Vehicles

Keywords

  • transportation
  • public transport
  • energy consumption

Cite this

Alppivuori, K., Mäkelä, K., & Kallberg, H. (1983). Trafikarrangemangens inverkan på fordonens energiförbrukning. Esbo: VTT Technical Research Centre of Finland. Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tutkimuksia - Research Reports, No. 131
Alppivuori, Kari ; Mäkelä, Kari ; Kallberg, Harri. / Trafikarrangemangens inverkan på fordonens energiförbrukning. Esbo : VTT Technical Research Centre of Finland, 1983. 50 p. (Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tutkimuksia - Research Reports; No. 131).
@book{d93be3ab5a0a444fabb43c071e5fc6bc,
title = "Trafikarrangemangens inverkan p{\aa} fordonens energif{\"o}rbrukning",
abstract = "Unders{\"o}kningen utredde fordonens energif{\"o}rbrukningar i olika v{\"a}g- och trafikf{\"o}rh{\aa}llanden. Man studerade s{\"a}rskilt kollektivtrafikarrangemangens, s{\aa}som kollektivtrafikf{\"a}ltens, bussh{\aa}llplatsernas m.fl. inverkan p{\aa} personbilarnas och bussarnas energif{\"o}rbrukning. Som unders{\"o}kningsmaterial anv{\"a}ndes m{\"a}tk{\"o}rningar som utf{\"o}rts i fyra st{\"a}der, Helsingfors, Jyv{\"a}skyl{\"a}, {\AA}bo och Ule{\aa}borg med personbil som f{\"o}rsetts med f{\"a}rdskrivare, och uppqifter om v{\"a}g- och trafikf{\"o}rh{\aa}llandens p{\aa} motsvarande rutter. Bussens br{\"a}nslef{\"o}rbrakning r{\"a}knades med storheter vilka uppm{\"a}tts med f{\"a}rdskrivare och vilka beskrev r{\"o}relsetillst{\aa}nd. Fr{\aa}n materialet bildades med regressionsanalys modellkedjor, d{\"a}r br{\"a}nslef{\"o}rbrukningen f{\"o}rklarades med r{\"o}relsetillst{\aa}ndvariabler och dessa f{\"o}rklarades vidare med v{\"a}g- och trafikf{\"o}rh{\aa}llandevariabler. Modellkedjorna r{\"a}knades fr{\aa}n varje stad separat och tillsammans, mitt p{\aa} dagen och under rusningstiden, och fr{\aa}n bussarna och personbilarna separat. Dessutom r{\"a}knades envariabelmodeller som kompletterade modellkedjorna. F{\"a}rdhastighetens reciproka v{\"a}rde (kilometertid), summan av {\"a}ndringarna i hastigheten, och andelen av j{\"a}mn hastighet visade sig vara de b{\"a}sta variablerna f{\"o}r br{\"a}nslef{\"o}rbrakning b{\aa}de i personbilar och i bussar. Det finns utan undantag en stark korrelation mellan dessa variabler, och s{\aa}lunda f{\"o}rklarar de redan allena en stor del av br{\"a}nslef{\"o}rbrukningens varians. N{\"a}r dessa variabler, som beskriver r{\"o}relsetillst{\aa}ndet, analyserades vidare, visade sig de b{\"a}sta variablerna vara antalet trafiksignaler, avsv{\"a}ngningarna i korsningar, antalet bussh{\aa}llplatser, trafikm{\"a}ngden p{\aa} de korsande gatorna, och parkeringsf{\"o}rh{\aa}llandena. D{\"a}remot hade av kollektivtrafikarrangemangen endast kollektivtrafikf{\"a}lten i n{\aa}gra modellkedjor tillr{\"a}ckligt statistisk betydelse f{\"o}r p{\aa}litliga slutsatser. Kantstenparkeringen {\"o}kar kraftigt den {\"o}vriga trafikens br{\"a}nslef{\"o}rbrukning. Hos personbilar {\"o}kar kantstenparkering f{\"o}rbrukningen i medeltal med ca 2 1/100 km, i Helsingfors redan med 6 1/100 km och hos bussar med 6 1/100 km. En trafiksignal {\"o}kar personbilens f{\"o}rbrukning i medeltal med 3,2 ml och bussens f{\"o}rbrukning med 4 - 7 ml. En avsv{\"a}ngning i gatuh{\"o}rnet {\"o}kar personbilens f{\"o}rbrugning i genomsnitt med 7 ml. En bussh{\aa}llplats {\"o}kar personbilens f{\"o}rbrukning i genomsnitt med 1,5 ml och bussens f{\"o}rbrukning med 13 ml. Spridningarna {\"a}r dock stora mellan st{\"a}derna. D{\aa} det g{\"a}ller kollektivtrafikarrangemangen {\"a}r det inte sk{\"a}l att s{\aa} grundligt studera energiekonomi, utan man kan n{\"o}ja sig med att konstatera att energiekonomin blir p{\aa} den nuvarande kunskapsniv{\aa}n tillr{\"a}ckligt beaktad d{\aa} man f{\"o}rs{\"o}ker minimera restiderna b{\aa}de i den individuella och kollektivtrafiken.",
keywords = "transportation, public transport, energy consumption",
author = "Kari Alppivuori and Kari M{\"a}kel{\"a} and Harri Kallberg",
year = "1983",
language = "Swedish",
isbn = "951-38-1635-4",
series = "Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tutkimuksia - Research Reports",
publisher = "VTT Technical Research Centre of Finland",
number = "131",
address = "Finland",

}

Alppivuori, K, Mäkelä, K & Kallberg, H 1983, Trafikarrangemangens inverkan på fordonens energiförbrukning. Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tutkimuksia - Research Reports, no. 131, VTT Technical Research Centre of Finland, Esbo.

Trafikarrangemangens inverkan på fordonens energiförbrukning. / Alppivuori, Kari; Mäkelä, Kari; Kallberg, Harri.

Esbo : VTT Technical Research Centre of Finland, 1983. 50 p. (Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tutkimuksia - Research Reports; No. 131).

Research output: Book/ReportReport

TY - BOOK

T1 - Trafikarrangemangens inverkan på fordonens energiförbrukning

AU - Alppivuori, Kari

AU - Mäkelä, Kari

AU - Kallberg, Harri

PY - 1983

Y1 - 1983

N2 - Undersökningen utredde fordonens energiförbrukningar i olika väg- och trafikförhållanden. Man studerade särskilt kollektivtrafikarrangemangens, såsom kollektivtrafikfältens, busshållplatsernas m.fl. inverkan på personbilarnas och bussarnas energiförbrukning. Som undersökningsmaterial användes mätkörningar som utförts i fyra städer, Helsingfors, Jyväskylä, Åbo och Uleåborg med personbil som försetts med färdskrivare, och uppqifter om väg- och trafikförhållandens på motsvarande rutter. Bussens bränsleförbrakning räknades med storheter vilka uppmätts med färdskrivare och vilka beskrev rörelsetillstånd. Från materialet bildades med regressionsanalys modellkedjor, där bränsleförbrukningen förklarades med rörelsetillståndvariabler och dessa förklarades vidare med väg- och trafikförhållandevariabler. Modellkedjorna räknades från varje stad separat och tillsammans, mitt på dagen och under rusningstiden, och från bussarna och personbilarna separat. Dessutom räknades envariabelmodeller som kompletterade modellkedjorna. Färdhastighetens reciproka värde (kilometertid), summan av ändringarna i hastigheten, och andelen av jämn hastighet visade sig vara de bästa variablerna för bränsleförbrakning både i personbilar och i bussar. Det finns utan undantag en stark korrelation mellan dessa variabler, och sålunda förklarar de redan allena en stor del av bränsleförbrukningens varians. När dessa variabler, som beskriver rörelsetillståndet, analyserades vidare, visade sig de bästa variablerna vara antalet trafiksignaler, avsvängningarna i korsningar, antalet busshållplatser, trafikmängden på de korsande gatorna, och parkeringsförhållandena. Däremot hade av kollektivtrafikarrangemangen endast kollektivtrafikfälten i några modellkedjor tillräckligt statistisk betydelse för pålitliga slutsatser. Kantstenparkeringen ökar kraftigt den övriga trafikens bränsleförbrukning. Hos personbilar ökar kantstenparkering förbrukningen i medeltal med ca 2 1/100 km, i Helsingfors redan med 6 1/100 km och hos bussar med 6 1/100 km. En trafiksignal ökar personbilens förbrukning i medeltal med 3,2 ml och bussens förbrukning med 4 - 7 ml. En avsvängning i gatuhörnet ökar personbilens förbrugning i genomsnitt med 7 ml. En busshållplats ökar personbilens förbrukning i genomsnitt med 1,5 ml och bussens förbrukning med 13 ml. Spridningarna är dock stora mellan städerna. Då det gäller kollektivtrafikarrangemangen är det inte skäl att så grundligt studera energiekonomi, utan man kan nöja sig med att konstatera att energiekonomin blir på den nuvarande kunskapsnivån tillräckligt beaktad då man försöker minimera restiderna både i den individuella och kollektivtrafiken.

AB - Undersökningen utredde fordonens energiförbrukningar i olika väg- och trafikförhållanden. Man studerade särskilt kollektivtrafikarrangemangens, såsom kollektivtrafikfältens, busshållplatsernas m.fl. inverkan på personbilarnas och bussarnas energiförbrukning. Som undersökningsmaterial användes mätkörningar som utförts i fyra städer, Helsingfors, Jyväskylä, Åbo och Uleåborg med personbil som försetts med färdskrivare, och uppqifter om väg- och trafikförhållandens på motsvarande rutter. Bussens bränsleförbrakning räknades med storheter vilka uppmätts med färdskrivare och vilka beskrev rörelsetillstånd. Från materialet bildades med regressionsanalys modellkedjor, där bränsleförbrukningen förklarades med rörelsetillståndvariabler och dessa förklarades vidare med väg- och trafikförhållandevariabler. Modellkedjorna räknades från varje stad separat och tillsammans, mitt på dagen och under rusningstiden, och från bussarna och personbilarna separat. Dessutom räknades envariabelmodeller som kompletterade modellkedjorna. Färdhastighetens reciproka värde (kilometertid), summan av ändringarna i hastigheten, och andelen av jämn hastighet visade sig vara de bästa variablerna för bränsleförbrakning både i personbilar och i bussar. Det finns utan undantag en stark korrelation mellan dessa variabler, och sålunda förklarar de redan allena en stor del av bränsleförbrukningens varians. När dessa variabler, som beskriver rörelsetillståndet, analyserades vidare, visade sig de bästa variablerna vara antalet trafiksignaler, avsvängningarna i korsningar, antalet busshållplatser, trafikmängden på de korsande gatorna, och parkeringsförhållandena. Däremot hade av kollektivtrafikarrangemangen endast kollektivtrafikfälten i några modellkedjor tillräckligt statistisk betydelse för pålitliga slutsatser. Kantstenparkeringen ökar kraftigt den övriga trafikens bränsleförbrukning. Hos personbilar ökar kantstenparkering förbrukningen i medeltal med ca 2 1/100 km, i Helsingfors redan med 6 1/100 km och hos bussar med 6 1/100 km. En trafiksignal ökar personbilens förbrukning i medeltal med 3,2 ml och bussens förbrukning med 4 - 7 ml. En avsvängning i gatuhörnet ökar personbilens förbrugning i genomsnitt med 7 ml. En busshållplats ökar personbilens förbrukning i genomsnitt med 1,5 ml och bussens förbrukning med 13 ml. Spridningarna är dock stora mellan städerna. Då det gäller kollektivtrafikarrangemangen är det inte skäl att så grundligt studera energiekonomi, utan man kan nöja sig med att konstatera att energiekonomin blir på den nuvarande kunskapsnivån tillräckligt beaktad då man försöker minimera restiderna både i den individuella och kollektivtrafiken.

KW - transportation

KW - public transport

KW - energy consumption

M3 - Report

SN - 951-38-1635-4

T3 - Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tutkimuksia - Research Reports

BT - Trafikarrangemangens inverkan på fordonens energiförbrukning

PB - VTT Technical Research Centre of Finland

CY - Esbo

ER -

Alppivuori K, Mäkelä K, Kallberg H. Trafikarrangemangens inverkan på fordonens energiförbrukning. Esbo: VTT Technical Research Centre of Finland, 1983. 50 p. (Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tutkimuksia - Research Reports; No. 131).