TY - BOOK
T1 - Trafikarrangemangens inverkan på fordonens energiförbrukning
AU - Alppivuori, Kari
AU - Mäkelä, Kari
AU - Kallberg, Harri
PY - 1983
Y1 - 1983
N2 - Undersökningen utredde fordonens energiförbrukningar i
olika väg- och trafikförhållanden. Man studerade särskilt
kollektivtrafikarrangemangens, såsom
kollektivtrafikfältens, busshållplatsernas m.fl. inverkan
på personbilarnas och bussarnas energiförbrukning.
Som undersökningsmaterial användes mätkörningar som
utförts i fyra städer, Helsingfors, Jyväskylä, Åbo och
Uleåborg med personbil som försetts med färdskrivare, och
uppqifter om väg- och trafikförhållandens på motsvarande
rutter. Bussens bränsleförbrakning räknades med storheter
vilka uppmätts med färdskrivare och vilka beskrev
rörelsetillstånd. Från materialet bildades med
regressionsanalys modellkedjor, där bränsleförbrukningen
förklarades med rörelsetillståndvariabler och dessa
förklarades vidare med väg- och
trafikförhållandevariabler. Modellkedjorna räknades från
varje stad separat och tillsammans, mitt på dagen och
under rusningstiden, och från bussarna och personbilarna
separat. Dessutom räknades envariabelmodeller som
kompletterade modellkedjorna.
Färdhastighetens reciproka värde (kilometertid), summan
av ändringarna i hastigheten, och andelen av jämn
hastighet visade sig vara de bästa variablerna för
bränsleförbrakning både i personbilar och i bussar. Det
finns utan undantag en stark korrelation mellan dessa
variabler, och sålunda förklarar de redan allena en stor
del av bränsleförbrukningens varians.
När dessa variabler, som beskriver rörelsetillståndet,
analyserades vidare, visade sig de bästa variablerna vara
antalet trafiksignaler, avsvängningarna i korsningar,
antalet busshållplatser, trafikmängden på de korsande
gatorna, och parkeringsförhållandena. Däremot hade av
kollektivtrafikarrangemangen endast kollektivtrafikfälten
i några modellkedjor tillräckligt statistisk betydelse
för pålitliga slutsatser.
Kantstenparkeringen ökar kraftigt den övriga trafikens
bränsleförbrukning. Hos personbilar ökar
kantstenparkering förbrukningen i medeltal med ca 2 1/100
km, i Helsingfors redan med 6 1/100 km och hos bussar med
6 1/100 km. En trafiksignal ökar personbilens förbrukning
i medeltal med 3,2 ml och bussens förbrukning med 4 - 7
ml. En avsvängning i gatuhörnet ökar personbilens
förbrugning i genomsnitt med 7 ml. En busshållplats ökar
personbilens förbrukning i genomsnitt med 1,5 ml och
bussens förbrukning med 13 ml. Spridningarna är dock
stora mellan städerna.
Då det gäller kollektivtrafikarrangemangen är det inte
skäl att så grundligt studera energiekonomi, utan man kan
nöja sig med att konstatera att energiekonomin blir på
den nuvarande kunskapsnivån tillräckligt beaktad då man
försöker minimera restiderna både i den individuella och
kollektivtrafiken.
AB - Undersökningen utredde fordonens energiförbrukningar i
olika väg- och trafikförhållanden. Man studerade särskilt
kollektivtrafikarrangemangens, såsom
kollektivtrafikfältens, busshållplatsernas m.fl. inverkan
på personbilarnas och bussarnas energiförbrukning.
Som undersökningsmaterial användes mätkörningar som
utförts i fyra städer, Helsingfors, Jyväskylä, Åbo och
Uleåborg med personbil som försetts med färdskrivare, och
uppqifter om väg- och trafikförhållandens på motsvarande
rutter. Bussens bränsleförbrakning räknades med storheter
vilka uppmätts med färdskrivare och vilka beskrev
rörelsetillstånd. Från materialet bildades med
regressionsanalys modellkedjor, där bränsleförbrukningen
förklarades med rörelsetillståndvariabler och dessa
förklarades vidare med väg- och
trafikförhållandevariabler. Modellkedjorna räknades från
varje stad separat och tillsammans, mitt på dagen och
under rusningstiden, och från bussarna och personbilarna
separat. Dessutom räknades envariabelmodeller som
kompletterade modellkedjorna.
Färdhastighetens reciproka värde (kilometertid), summan
av ändringarna i hastigheten, och andelen av jämn
hastighet visade sig vara de bästa variablerna för
bränsleförbrakning både i personbilar och i bussar. Det
finns utan undantag en stark korrelation mellan dessa
variabler, och sålunda förklarar de redan allena en stor
del av bränsleförbrukningens varians.
När dessa variabler, som beskriver rörelsetillståndet,
analyserades vidare, visade sig de bästa variablerna vara
antalet trafiksignaler, avsvängningarna i korsningar,
antalet busshållplatser, trafikmängden på de korsande
gatorna, och parkeringsförhållandena. Däremot hade av
kollektivtrafikarrangemangen endast kollektivtrafikfälten
i några modellkedjor tillräckligt statistisk betydelse
för pålitliga slutsatser.
Kantstenparkeringen ökar kraftigt den övriga trafikens
bränsleförbrukning. Hos personbilar ökar
kantstenparkering förbrukningen i medeltal med ca 2 1/100
km, i Helsingfors redan med 6 1/100 km och hos bussar med
6 1/100 km. En trafiksignal ökar personbilens förbrukning
i medeltal med 3,2 ml och bussens förbrukning med 4 - 7
ml. En avsvängning i gatuhörnet ökar personbilens
förbrugning i genomsnitt med 7 ml. En busshållplats ökar
personbilens förbrukning i genomsnitt med 1,5 ml och
bussens förbrukning med 13 ml. Spridningarna är dock
stora mellan städerna.
Då det gäller kollektivtrafikarrangemangen är det inte
skäl att så grundligt studera energiekonomi, utan man kan
nöja sig med att konstatera att energiekonomin blir på
den nuvarande kunskapsnivån tillräckligt beaktad då man
försöker minimera restiderna både i den individuella och
kollektivtrafiken.
KW - transportation
KW - public transport
KW - energy consumption
M3 - Report
SN - 951-38-1635-4
T3 - Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tutkimuksia - Research Reports
BT - Trafikarrangemangens inverkan på fordonens energiförbrukning
PB - VTT Technical Research Centre of Finland
CY - Esbo
ER -