Trafikarrangemangens inverkan på fordonens energiförbrukning

Undersökningen utredde fordonens energiförbrukningar i olika väg- och trafikförhållanden. Man studerade särskilt kollektivtrafikarrangemangens, såsom kollektivtrafikfältens, busshållplatsernas m.fl. inverkan på personbilarnas och bussarnas energiförbrukning. Som undersökningsmaterial användes mätkörningar som utförts i fyra städer, Helsingfors, Jyväskylä, Åbo och Uleåborg med personbil som försetts med färdskrivare, och uppqifter om väg- och trafikförhållandens på motsvarande rutter. Bussens bränsleförbrakning räknades med storheter vilka uppmätts med färdskrivare och vilka beskrev rörelsetillstånd. Från materialet bildades med regressionsanalys modellkedjor, där bränsleförbrukningen förklarades med rörelsetillståndvariabler och dessa förklarades vidare med väg- och trafikförhållandevariabler. Modellkedjorna räknades från varje stad separat och tillsammans, mitt på dagen och under rusningstiden, och från bussarna och personbilarna separat. Dessutom räknades envariabelmodeller som kompletterade modellkedjorna. Färdhastighetens reciproka värde (kilometertid), summan av ändringarna i hastigheten, och andelen av jämn hastighet visade sig vara de bästa variablerna för bränsleförbrakning både i personbilar och i bussar. Det finns utan undantag en stark korrelation mellan dessa variabler, och sålunda förklarar de redan allena en stor del av bränsleförbrukningens varians. När dessa variabler, som beskriver rörelsetillståndet, analyserades vidare, visade sig de bästa variablerna vara antalet trafiksignaler, avsvängningarna i korsningar, antalet busshållplatser, trafikmängden på de korsande gatorna, och parkeringsförhållandena. Däremot hade av kollektivtrafikarrangemangen endast kollektivtrafikfälten i några modellkedjor tillräckligt statistisk betydelse för pålitliga slutsatser. Kantstenparkeringen ökar kraftigt den övriga trafikens bränsleförbrukning. Hos personbilar ökar kantstenparkering förbrukningen i medeltal med ca 2 1/100 km, i Helsingfors redan med 6 1/100 km och hos bussar med 6 1/100 km. En trafiksignal ökar personbilens förbrukning i medeltal med 3,2 ml och bussens förbrukning med 4 - 7 ml. En avsvängning i gatuhörnet ökar personbilens förbrugning i genomsnitt med 7 ml. En busshållplats ökar personbilens förbrukning i genomsnitt med 1,5 ml och bussens förbrukning med 13 ml. Spridningarna är dock stora mellan städerna. Då det gäller kollektivtrafikarrangemangen är det inte skäl att så grundligt studera energiekonomi, utan man kan nöja sig med att konstatera att energiekonomin blir på den nuvarande kunskapsnivån tillräckligt beaktad då man försöker minimera restiderna både i den individuella och kollektivtrafiken.