Utlakning av metaller ur torvflygaska

Margareta Wahlström, Veijo Pohjola

Research output: Book/ReportReportProfessional

Abstract

Publikationen är en delrapport till Nordiska ministerrådets projekt om restprodukter från förbranning av kol och torv. I rapporten redogörs närmast för de finska forskningsresultaten om torvflygaska. För uppgifter om aspekter rörande deponeringen hänsvisas till slutrapporten till Nordiska minister-rådet: Landdeponering af restprodukter fra forbraending av kul og torv, Miljörapport 1986:1. Avsikten med denna undersökning var att beskriva miljöeffekterna vid deponering av torvflygaska. Sammansättningen hos lakvatten från tre torvflygaskor samt som jämförelse lakvattnet från en kolflygaska undersöktes med lakförsök i laboratorieskala (skak- och kolonnförsök) och i pilot-skala (lysimeterförsök). Vidare ingick en studie av lakvattnens toxikologiska effekter på vattenorganismer. Enligt resultaten från skakförsöken var den vattenlösliga andelen hos de undersökta askorna mellan 2 och 3 procent. Huvudkomponenterna i lakvattnen var sulfat, kalium, natrium, kalcium och klorid. Lakvattnen innehöll endast små halter av spårämnen, närmast arsenik, molybden och järn. Mellan torv- och kolaska kunde ingen väsentlig skillnad noteras. Spårämneshalterna i lakvattnen från de olika askorna varierade kraftigt. De undersökta askorna gav neutrala eller alkaliska lakvatten och pH-värdena hölls konstanta vid skakförsöken trots utbyte av lakvatten. De först uppsamlade lakvattnen i fraktionerna från kolonnerna och lysimeterna innehöll de högst uppmätta halterna av de flesta ämnena. Halterna i lakvattnen sjönk kraftigt som funktion av den infilterade vattenmängden i kolonnerna och lysimetrarna. Endast för några ämnen (t. ex. arsen) uppmättes högre halter i senare uppsamlade lakvattenfraktioner. Lakvattnen från kolonnerna och lysimetrarna hade mycket liten toxisk inverkan på vattenorganismer. Toxiciteten var störst i de första lakvattenfraktionerna. Speciellt i kolonn- och lysimeterförsöken var utlakningsförloppet av olika ämnen lika för respektive aska. Resultaten från skokförsöken, som ger mindre detaljerade uppgifter om utlaknings-förloppet, överensstämde också med resultaten från de övriga försöken. Detta betyder, att laboratorietester (skak- och kolonnförsök) bra kan användas för att beskriva utlakningen av olika ämnen ur flygaskor.
Original languageSwedish
Place of PublicationEspoo
PublisherVTT Technical Research Centre of Finland
Number of pages152
ISBN (Print)951-38-2871-9
Publication statusPublished - 1987
MoE publication typeD4 Published development or research report or study

Publication series

NameTutkimuksia / Valtion teknillinen tutkimuskeskus
PublisherVTT
Volume483

Fingerprint

halters
fly ash
peat
leaching
metals

Keywords

  • peat
  • fly ash
  • environments
  • waste disposal

Cite this

Wahlström, M., & Pohjola, V. (1987). Utlakning av metaller ur torvflygaska. Espoo: VTT Technical Research Centre of Finland. Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tutkimuksia - Research Reports, No. 483
Wahlström, Margareta ; Pohjola, Veijo. / Utlakning av metaller ur torvflygaska. Espoo : VTT Technical Research Centre of Finland, 1987. 152 p. (Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tutkimuksia - Research Reports; No. 483).
@book{c24f15dda51f4dcea3d79ea97de851db,
title = "Utlakning av metaller ur torvflygaska",
abstract = "Publikationen {\"a}r en delrapport till Nordiska ministerr{\aa}dets projekt om restprodukter fr{\aa}n f{\"o}rbranning av kol och torv. I rapporten redog{\"o}rs n{\"a}rmast f{\"o}r de finska forskningsresultaten om torvflygaska. F{\"o}r uppgifter om aspekter r{\"o}rande deponeringen h{\"a}nsvisas till slutrapporten till Nordiska minister-r{\aa}det: Landdeponering af restprodukter fra forbraending av kul og torv, Milj{\"o}rapport 1986:1. Avsikten med denna unders{\"o}kning var att beskriva milj{\"o}effekterna vid deponering av torvflygaska. Sammans{\"a}ttningen hos lakvatten fr{\aa}n tre torvflygaskor samt som j{\"a}mf{\"o}relse lakvattnet fr{\aa}n en kolflygaska unders{\"o}ktes med lakf{\"o}rs{\"o}k i laboratorieskala (skak- och kolonnf{\"o}rs{\"o}k) och i pilot-skala (lysimeterf{\"o}rs{\"o}k). Vidare ingick en studie av lakvattnens toxikologiska effekter p{\aa} vattenorganismer. Enligt resultaten fr{\aa}n skakf{\"o}rs{\"o}ken var den vattenl{\"o}sliga andelen hos de unders{\"o}kta askorna mellan 2 och 3 procent. Huvudkomponenterna i lakvattnen var sulfat, kalium, natrium, kalcium och klorid. Lakvattnen inneh{\"o}ll endast sm{\aa} halter av sp{\aa}r{\"a}mnen, n{\"a}rmast arsenik, molybden och j{\"a}rn. Mellan torv- och kolaska kunde ingen v{\"a}sentlig skillnad noteras. Sp{\aa}r{\"a}mneshalterna i lakvattnen fr{\aa}n de olika askorna varierade kraftigt. De unders{\"o}kta askorna gav neutrala eller alkaliska lakvatten och pH-v{\"a}rdena h{\"o}lls konstanta vid skakf{\"o}rs{\"o}ken trots utbyte av lakvatten. De f{\"o}rst uppsamlade lakvattnen i fraktionerna fr{\aa}n kolonnerna och lysimeterna inneh{\"o}ll de h{\"o}gst uppm{\"a}tta halterna av de flesta {\"a}mnena. Halterna i lakvattnen sj{\"o}nk kraftigt som funktion av den infilterade vattenm{\"a}ngden i kolonnerna och lysimetrarna. Endast f{\"o}r n{\aa}gra {\"a}mnen (t. ex. arsen) uppm{\"a}ttes h{\"o}gre halter i senare uppsamlade lakvattenfraktioner. Lakvattnen fr{\aa}n kolonnerna och lysimetrarna hade mycket liten toxisk inverkan p{\aa} vattenorganismer. Toxiciteten var st{\"o}rst i de f{\"o}rsta lakvattenfraktionerna. Speciellt i kolonn- och lysimeterf{\"o}rs{\"o}ken var utlakningsf{\"o}rloppet av olika {\"a}mnen lika f{\"o}r respektive aska. Resultaten fr{\aa}n skokf{\"o}rs{\"o}ken, som ger mindre detaljerade uppgifter om utlaknings-f{\"o}rloppet, {\"o}verensst{\"a}mde ocks{\aa} med resultaten fr{\aa}n de {\"o}vriga f{\"o}rs{\"o}ken. Detta betyder, att laboratorietester (skak- och kolonnf{\"o}rs{\"o}k) bra kan anv{\"a}ndas f{\"o}r att beskriva utlakningen av olika {\"a}mnen ur flygaskor.",
keywords = "peat, fly ash, environments, waste disposal",
author = "Margareta Wahlstr{\"o}m and Veijo Pohjola",
year = "1987",
language = "Swedish",
isbn = "951-38-2871-9",
series = "Tutkimuksia / Valtion teknillinen tutkimuskeskus",
publisher = "VTT Technical Research Centre of Finland",
address = "Finland",

}

Wahlström, M & Pohjola, V 1987, Utlakning av metaller ur torvflygaska. Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tutkimuksia - Research Reports, no. 483, VTT Technical Research Centre of Finland, Espoo.

Utlakning av metaller ur torvflygaska. / Wahlström, Margareta; Pohjola, Veijo.

Espoo : VTT Technical Research Centre of Finland, 1987. 152 p. (Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tutkimuksia - Research Reports; No. 483).

Research output: Book/ReportReportProfessional

TY - BOOK

T1 - Utlakning av metaller ur torvflygaska

AU - Wahlström, Margareta

AU - Pohjola, Veijo

PY - 1987

Y1 - 1987

N2 - Publikationen är en delrapport till Nordiska ministerrådets projekt om restprodukter från förbranning av kol och torv. I rapporten redogörs närmast för de finska forskningsresultaten om torvflygaska. För uppgifter om aspekter rörande deponeringen hänsvisas till slutrapporten till Nordiska minister-rådet: Landdeponering af restprodukter fra forbraending av kul og torv, Miljörapport 1986:1. Avsikten med denna undersökning var att beskriva miljöeffekterna vid deponering av torvflygaska. Sammansättningen hos lakvatten från tre torvflygaskor samt som jämförelse lakvattnet från en kolflygaska undersöktes med lakförsök i laboratorieskala (skak- och kolonnförsök) och i pilot-skala (lysimeterförsök). Vidare ingick en studie av lakvattnens toxikologiska effekter på vattenorganismer. Enligt resultaten från skakförsöken var den vattenlösliga andelen hos de undersökta askorna mellan 2 och 3 procent. Huvudkomponenterna i lakvattnen var sulfat, kalium, natrium, kalcium och klorid. Lakvattnen innehöll endast små halter av spårämnen, närmast arsenik, molybden och järn. Mellan torv- och kolaska kunde ingen väsentlig skillnad noteras. Spårämneshalterna i lakvattnen från de olika askorna varierade kraftigt. De undersökta askorna gav neutrala eller alkaliska lakvatten och pH-värdena hölls konstanta vid skakförsöken trots utbyte av lakvatten. De först uppsamlade lakvattnen i fraktionerna från kolonnerna och lysimeterna innehöll de högst uppmätta halterna av de flesta ämnena. Halterna i lakvattnen sjönk kraftigt som funktion av den infilterade vattenmängden i kolonnerna och lysimetrarna. Endast för några ämnen (t. ex. arsen) uppmättes högre halter i senare uppsamlade lakvattenfraktioner. Lakvattnen från kolonnerna och lysimetrarna hade mycket liten toxisk inverkan på vattenorganismer. Toxiciteten var störst i de första lakvattenfraktionerna. Speciellt i kolonn- och lysimeterförsöken var utlakningsförloppet av olika ämnen lika för respektive aska. Resultaten från skokförsöken, som ger mindre detaljerade uppgifter om utlaknings-förloppet, överensstämde också med resultaten från de övriga försöken. Detta betyder, att laboratorietester (skak- och kolonnförsök) bra kan användas för att beskriva utlakningen av olika ämnen ur flygaskor.

AB - Publikationen är en delrapport till Nordiska ministerrådets projekt om restprodukter från förbranning av kol och torv. I rapporten redogörs närmast för de finska forskningsresultaten om torvflygaska. För uppgifter om aspekter rörande deponeringen hänsvisas till slutrapporten till Nordiska minister-rådet: Landdeponering af restprodukter fra forbraending av kul og torv, Miljörapport 1986:1. Avsikten med denna undersökning var att beskriva miljöeffekterna vid deponering av torvflygaska. Sammansättningen hos lakvatten från tre torvflygaskor samt som jämförelse lakvattnet från en kolflygaska undersöktes med lakförsök i laboratorieskala (skak- och kolonnförsök) och i pilot-skala (lysimeterförsök). Vidare ingick en studie av lakvattnens toxikologiska effekter på vattenorganismer. Enligt resultaten från skakförsöken var den vattenlösliga andelen hos de undersökta askorna mellan 2 och 3 procent. Huvudkomponenterna i lakvattnen var sulfat, kalium, natrium, kalcium och klorid. Lakvattnen innehöll endast små halter av spårämnen, närmast arsenik, molybden och järn. Mellan torv- och kolaska kunde ingen väsentlig skillnad noteras. Spårämneshalterna i lakvattnen från de olika askorna varierade kraftigt. De undersökta askorna gav neutrala eller alkaliska lakvatten och pH-värdena hölls konstanta vid skakförsöken trots utbyte av lakvatten. De först uppsamlade lakvattnen i fraktionerna från kolonnerna och lysimeterna innehöll de högst uppmätta halterna av de flesta ämnena. Halterna i lakvattnen sjönk kraftigt som funktion av den infilterade vattenmängden i kolonnerna och lysimetrarna. Endast för några ämnen (t. ex. arsen) uppmättes högre halter i senare uppsamlade lakvattenfraktioner. Lakvattnen från kolonnerna och lysimetrarna hade mycket liten toxisk inverkan på vattenorganismer. Toxiciteten var störst i de första lakvattenfraktionerna. Speciellt i kolonn- och lysimeterförsöken var utlakningsförloppet av olika ämnen lika för respektive aska. Resultaten från skokförsöken, som ger mindre detaljerade uppgifter om utlaknings-förloppet, överensstämde också med resultaten från de övriga försöken. Detta betyder, att laboratorietester (skak- och kolonnförsök) bra kan användas för att beskriva utlakningen av olika ämnen ur flygaskor.

KW - peat

KW - fly ash

KW - environments

KW - waste disposal

M3 - Report

SN - 951-38-2871-9

T3 - Tutkimuksia / Valtion teknillinen tutkimuskeskus

BT - Utlakning av metaller ur torvflygaska

PB - VTT Technical Research Centre of Finland

CY - Espoo

ER -

Wahlström M, Pohjola V. Utlakning av metaller ur torvflygaska. Espoo: VTT Technical Research Centre of Finland, 1987. 152 p. (Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tutkimuksia - Research Reports; No. 483).