TY - BOOK
T1 - Variation av bärigheten i vägens tvärprofil
AU - Lampinen, Anssi
PY - 1983
Y1 - 1983
N2 - Skador i vägläggningen och i vägens konstruktion
uppkommer speciellt på smala vägar med början i
beläggningens kant. Skadorna beror på att trafikens
hjullaster förorsaker större nedböjning (belastning) i
det högra hjulapåret än mitt på vägen, vilket å sin sida
leder till att vägen skadas.
Bärigheten i vägens tvärprofil har relativt lite varit
föremål för forskning. Denna forskning baserar sig i
huvudsak på mätningar som utförs i Finland. Material har
också erhållits från Norge, Sverige och Danmark.
Vägrenens bredd, släntens lutning och bankhöjden inverkar
på förändringarna i bärighet. Den största inverkan har
vägrenens bredd, som inverkar på fordonets avstånd från
vägens kant, den näst största släntlutningen och den
minsta inverkan har bankhöjden.
Då belastningen är belägen på ca. 1 m:s avstand från
vägens kant är nedböjningen ca 1,5 gånger så stor som
nedböjning mitt på vägen. Då släntlutningen är större än
1:3 - 1:4 har inte släntlutningen mera nämnvärd
förhöjande effekt på bärigheten. På små och smala vägar
däremot med släntlutningar på ca 1:1 - 1:2 har
släntlutningen en stor inverkan på bärigheten. Man kan
med hjälp av måtten i vägens tvärprofil justera den
belastningseffekt, som trafiken åstadkommer. Förr att
kunna bestämma storlekar på belastningseffekten har man
utret trafikens fördelning i vägens tvärprofil, mao. på
vilket avstand från vägens och beläggningens kant den
tunga trafiken, lastbilarna, kör. Personbilarna har ingen
betydelse med hänsyn till belastningen av vägen. Genom
att förena bärighetsvariationer och trafikens fördelning
i vägen tvärprofil har man utrett inverkan av vägarnas
tvärprofil på dimensionering.
AB - Skador i vägläggningen och i vägens konstruktion
uppkommer speciellt på smala vägar med början i
beläggningens kant. Skadorna beror på att trafikens
hjullaster förorsaker större nedböjning (belastning) i
det högra hjulapåret än mitt på vägen, vilket å sin sida
leder till att vägen skadas.
Bärigheten i vägens tvärprofil har relativt lite varit
föremål för forskning. Denna forskning baserar sig i
huvudsak på mätningar som utförs i Finland. Material har
också erhållits från Norge, Sverige och Danmark.
Vägrenens bredd, släntens lutning och bankhöjden inverkar
på förändringarna i bärighet. Den största inverkan har
vägrenens bredd, som inverkar på fordonets avstånd från
vägens kant, den näst största släntlutningen och den
minsta inverkan har bankhöjden.
Då belastningen är belägen på ca. 1 m:s avstand från
vägens kant är nedböjningen ca 1,5 gånger så stor som
nedböjning mitt på vägen. Då släntlutningen är större än
1:3 - 1:4 har inte släntlutningen mera nämnvärd
förhöjande effekt på bärigheten. På små och smala vägar
däremot med släntlutningar på ca 1:1 - 1:2 har
släntlutningen en stor inverkan på bärigheten. Man kan
med hjälp av måtten i vägens tvärprofil justera den
belastningseffekt, som trafiken åstadkommer. Förr att
kunna bestämma storlekar på belastningseffekten har man
utret trafikens fördelning i vägens tvärprofil, mao. på
vilket avstand från vägens och beläggningens kant den
tunga trafiken, lastbilarna, kör. Personbilarna har ingen
betydelse med hänsyn till belastningen av vägen. Genom
att förena bärighetsvariationer och trafikens fördelning
i vägen tvärprofil har man utrett inverkan av vägarnas
tvärprofil på dimensionering.
KW - roads
KW - pavements
KW - load carrying capacity
KW - cross-section
KW - subgrades
M3 - Report
SN - 951-38-1777-6
T3 - Valtion teknillinen tutkimuskeskus. Tutkimuksia - Research Reports
BT - Variation av bärigheten i vägens tvärprofil
PB - VTT Technical Research Centre of Finland
CY - Espoo
ER -